Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nils Rodén, Herrnhutismen i Norrland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180
NILS RODÉN
de ej kunde svenska, talade fru Carpelan den första tiden ganska
litet med dem. Hennes man, som kunde deras språk,
antagligen tyska, gjorde till sin hustru mycket välvilliga uttalanden
om dem och deras folk. Hon skattade sig mycket lycklig att
ha fått sådana gäster.
Följande år kom »den kiera systren», Brita Fluur. Fru
Carpelan, som kände, att hon blivit sänd just för hennes skull,
beskriver henne som »ett skickeligit och muntert Frälsarens vittne».
Hon talade ut om sitt inre tillstånd med »syster» Fluur, som
visade henne till Frälsaren Jesus Kristus, den korsfäste, och bad
henne att gå fram till honom, sådan hon var. Det gällde att
med böjt och enfaldigt hjärta kasta sig ned för hans fötter och
helt överlämna sig åt honom. Han både ville och kunde hjälpa.
Då fru Carpelan tyckte sig vara alldeles för oskicklig och
ovärdig härtill, fick hon till svar, att det just var för sådana
uslingar och arma syndare »som nij och iag äro som Frälsarens
Blod runnit och dem han gärna vill taga emot». Dessa ord
gjorde ett intryck på fru Carpelans hjärta, som icke kunde
beskrivas. »Syster» Fluurs beskrivning av sin egen inre
utveckling blev den sökande själen till mycken hjälp. Fru Carpelan
fann, att allt vad Brita Fluur talade »ligitimerade sig» på
hennes hjärta. Hon antog hennes råd och »feck se och smaka
huru söt och ljuflig HErran är. O! wad för stor lycksalighet
redan i tiden känna JEsu Frid och närhet, mina mulna
sorgefulla dagar förbyttes i idell liusa och glada. Jag wille bara
älska och gråta.» Det är samma rika upplevelse av den fria
och oförskyllda nåden i Kristus, som några årtionden senare
möter oss i det s. k. nyläseriet, som började just i denna trakt.1
Tillsammans med sin hustru reste Carpelan år 1773 till
Stockholm, där de båda makarna fingo lära känna »de k[ära]
Syskonen» samt deltaga i deras sammankomster. Efter några
veckor måste de emellertid återvända hem, vilket skedde under
syskonens välsignelse.2
1 Ibdm. Brita Fluur är möjligen dotter till mag. Ericus Joh. Fluur,
f. 1697, kyrkoherde i Umeå 1735, död 1757. E. J. Fluur gifte sig 1730
med Anna Burman, dotter av tullnären i Piteå stad Erik Burman. Hans
dotter Anna Margareta, f. 1735, var gift med kollegan i Piteå skola Carl
Renmark och dog såsom änka 1782. L. Bygdén, a. a., IV, s. 228.
a Ibdm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
