Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nils Rodén, Herrnhutismen i Norrland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i8z
NILS RODÉN
— i varje fall icke på svenska — blivit utnyttjade, innehålla många
värdefulla upplysningar om herrnhutismens ställning i Sveriges
nordligare provinser i slutet av 1700-talet.
Under sin första resa t 779 anlände Sten efter ett besök i
Finland den 6 juli till Torneå, där han tog in i
gästgivaregården hos »den bekante Flygares» änka.1 Bland de väckta i
denna stad träffade Sten samman med två kvinnor, M. Bong
och en änka vid namn Brunswik, vilka som barn lärt känna
»de kära bröderna Grassman och Schneider» och genom deras
vittnesbörd »om den käre Frälsaren fått ett intryck av hans
blodiga sår i sina hjärtan».2 Han nämner även en fru Greta
Bong, som i likhet med Flygares änka tillhörde »Östergrens
gamla bekanta». Greta Bong tycks emellertid ha avfallit men
fick tydligen andlig hjälp av Sten och grät av rörelse, då han
uppmuntrade henne att på nytt lämna sig åt Frälsaren.1
Under vistelsen i Torneå besökte Sten komministern i
Nedertorneå Jacob Turdfjæll.3 Denne hade utpräglad pietistisk
läggning och hade år 1778 till finska översatt en skrift av Fresenius,
som efter granskning av prosten E. Brunnius blivit godkänd av
konsistoriet.4 Sten fann, att Turdfjæll var »ein hübscher Mensch,
der es auch treu meint», men att han var starkt misstänksamt
inställd gentemot de herrnhutiska »bröderna» i Torneåtrakten.
niskan att komma till inre fröjd på grund av Jesu blodiga död ... (om
väckelsen i Kalix) den herrnhutiska emissarien Stein år 1782 kunde berätta,
att där funnos vid pass 200 ’evangelisch Erweckte’». Hasselberg, a. a.,
s. 294 och 351. Då Hasselberg ej själv tagit del av Stens resebrev, har
han ej kunnat utnyttja allt det övriga om det herrnhutiska inflytandet i
Norrland, som finnes i dessa brev.
1 Brev från A. Sten till Gregor =% 1779. R. 19. F. a. 13, 4. ABUH.
5 A. Sten, Reise nach Åbo 1782. R. 19. F. a. 13, 2. ABUH.
3 Ibdm; Jacob Turdfjæll, som föddes 1736 i Säversta by, i Bollnäs
församling i Hälsingland, var son till dåvarande fältväbeln vid Hälsinge
regemente, sedan kaptenen vid Västerbottens regemente Jacob Turdfjæll och
Elisabeth Phragmenia, kyrkoherdedotter från Bollnäs. Han blev student
i Uppsala 1752, prästvigdes 1760 till pastorsadjunkt i Övertorneå, blev
komminister i Nedertorneå 1774, avlade pastoralexamen 1784 samt blev
kyrkoherde i Övertorneå samma år. Han avled före tillträdet den ’°/u 1785. L.
BYGDÉN, Härnösands stifts herdaminne, II, s. 258 ff".
4 Härnösands domkap. prot. 2S/7 o. V« 1778; L. Bygdén, a. a., II, s.
259; A. Sammuli, a. uppsats, s. 78.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
