- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettioåttonde årgången, 1938 /
241

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Jan Liedgren, Till frågan om prästeståndets privilegier 1647 och 1650

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LIEDGREN, PRÄSTESTÅNDETS PRIVILEGIER 1647 OCH 1650 2 2Q

Till thet tiiigu tredie. Såsom wij nu här medh hafua låtit sij
och påskijna wår nådige benägenheet och affection emot
Predikoämbetet och thet Andeliga Ståndet; så wele wij och otwifwelachtigt
förmoda, att dee sampt- och synnerligh låta sig troligen och
flite-ligen wårda om Gudz Församblingz wälfärdh, och theres ämbete
medh ett Christeligit nijt uthföra, giörandes sitt till, att förtaga synden,
och låta sin åhoga wara, att alle saker måge ordent- och skickeligen
tillgå: sielfwe föra ett gudeligit lefwerne, beflijta sigh om roligheet
och enigheet, gåendes sielfwe androm före, så i leffwerne som lärdom,
medh goda exempel, bewijsandes oss och Sweriges Chrono all
tro-heet och rättrådigheet, så och förekommandes hoos sijne åhörare alt
missförstånd, oroligheet och wrångwijse meeningar, så att ali tingh
kan lända till Gudz nampns ähra, Församblingens opbyggelse, och
ett roligit tillstånd i Rijket, hwilket wij medh ali konungzligh nåde
emoth dem sampt- och synnerligh altijdh wele erkänna.

Till yttermera wisso hafwe wij detta medh egen handh
vnder-skrifwit, och witterligen låtit hängia wårt och Rijkzens stora insegell
här nedan före. Gifwit i Stockholm den Tiugunde’ dagh vthi
Sep-tembris månadt, åhr effter Christi börd, Ettusend, Sexhundrade, och
på det Fyratijonde och Siuende.

Christina.

Ni Ils
[N. Tu]ngell1

Några Punchtar, som gemene Prästerskapet ödmiukeligcn
förehåller Reverendissimo Archi-Episeopo och venerando
Collegio Episcopornm, gunsteligen att öfiverwäga och
betänckia?

1. Emedan wthi then nye stoora Biblien finnes flere errata, än
■som annoterade äre, enkannerligen att Esai: 33. 14 äre thesse orden
wthslutne: Hvo är ibland oss, som wid een förtärande Eld boo kan?
woro nödigt att detta i acht toges och förekommes, att icke till
efwentyrs framdeles någon annor Edition ther effter med slijk defect
och Erratis efftertryckt warder.

2. Att Schole-Stugu ordningen måtte något ännu öfwersees, och
synnerligen pro tyronum & incipientium Captu och att pietatis &
theologiae exercitia ey intremitteras.

3. Att wthi privilegierne och detta infördes, att Pastoribus så
wähl på bygden som i Städerne må frift stå, när så behöfwes, att

1 Namnteckningen har skadats av råttor.

2 Avskrift från omkr. 1670 (B 32g fol. 107—109, UUB) med marg.-ant.
»1650 in Comitijs». Jfr referat i Jonas Petris dagbok 9 juli 1650 (HSH
XXII s. 70 f.).

16 — 38396. Kyrkohist. Årsskrift 1938.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:11:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1938/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free