Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Hildebrand Höpfl, Introductio specialis in Novum Testamentum (Professor Anton Fridrichsen) - Gösta Lindeskog, Die Jesusfrage im neuzeitlichen Judentum (Docent Hugo Valentin)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR 288 .
teus. Vad som emellertid försonar med denna aprioriskt dogmbundna
vetenskap är, att författaren icke skänker sig något gratis och på
så sätt blir en förträfflig vägledare genom hela den nytestamentliga
isagogikens stora problemvärld. Han förmedlar också en högst
önskvärd kännedom om nyare katolsk exegetik. Såsom särskilt
värdefull måste framhävas den rikedom på patristiska och andra texter,
som han trycker av, så att de bekvämt kunna överblickas, och man
besparas mödan att slå i texteditionerna. I långt större utsträckning,
än vi äro vana vid, behandlas i denna inledning historiska,
kronologiska och textkritiska frågor, t. ex. skattskrivningen under
Quiri-nitis. —• Skillnaden mellan Fjärde evangeliet och Synoptikerna
förnekas ingalunda, men den förklaras dels under hänvisning till, att
aposteln Johannes har velat komplettera Synoptikerna, men ock dels
med betonande av, att Johannes skrev sitt evangelium, sedan han
genom många år hade muntligen berättat och predikat om Jesus;
att han då satte sin personliga prägel på ord och berättelser, är
endast naturligt och förminskar icke evangeliets historiska värde,
helst som han hade bildat sin stil och terminologi i umgängeisen
med Jesus själv. — Höpfls kompendium är ett enda lärt försvar för
traditionen och sålunda ingen spännande lektyr; men den stora
samvetsgrannheten i refererandet och diskussionen gör boken till en
god hjälpreda även för den kritiska forskaren. Latinet är smidigt
och okonstlat, lika lättläst som tyska.
Anton Fridrichsen,
Uppsala.
Gösta Lindeskog, Die Jesusfrage im neuzeitlichen Judentum.
Ein Beitrag zur Geschichte der Leben-Jesu-Forschung.
(Arbeiten und Mitteilungen aus dem neutestamentlichen
Seminar zu Uppsala, herausgegeben von Anton Fridrichsen,
VIII.) Akad. avhandling. Uppsala 1938. xi + 370 sid. Kr. 10.
Den föremaneipatoriska judendomens inställning till Jesus från
Nazaret var som bekant negativ eller fientlig. Jesus, om vilken gamla
tiders judar ingenting visste, framstod för dem som en avfälling,
vars svek bragt ett namnlöst elände över judendomen, och som en
inkarnation av allt det onda, som i Jesu namn tillfogats det judiska
folket — ett lika beklagligt som psykologiskt förklarligt faktum,
vartill analogier finnas även i andra religioner. Man erinre sig
exempelvis Fornsvenska legendariets bekanta framställning av
Muhammed som en ond trollkarl! Det är endast förvånansvärt, säger den
anglikanske teologen Danby, att bitterheten ej tagit sig än starkare
uttryck i den talmudiska litteraturen.
Först judarnas emancipation skapade förutsättningarna för en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
