Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Hermann Sauer, Abendländische Entscheidung (Docent Helge Ljungberg)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
288
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR 288 .
manska länderna avsevärt försämrat den rena inhemska rasen och
därför icke längre bör hava hemortsrätt inom de ariska folken. Som
ersättning för det statiska kristna dogmat om den korsfäste
gudasonen vill Rosenberg, som ingalunda är irreligiös, giva Tysklands
folk en ny dynamisk myt, läran om den i det tyska folket
inneboende ras-anden, och på så sätt skapa en ny tysk folkkyrka, en
inhemsk, rasren, arisk folkreligion. »Die Sehnsucht, der nordischen
Rassenseele im Zeichen des Volksmythus ihre Form als Deutsche
Kirche zu geben, das ist mit die grösste Aufgabe unseres
Jahrhunderts» (s. 575 f.). Rosenberg utgår från att kristendomen trots
sin långa härskaretid icke i grund lyckats lamslå den germanska
anden och menar sig vid en historisk tillbakablick finna en rad
väktare på det germanska rikets murar i gestalter sådana som
Odén, Sigfrid, Widukind, Eckart, Luther, Bach, Goethe, Beethoven,
Schopenhauer m. fl.
Det är icke lätt att vetenskapligt komma till rätta med en sådan
historiesyn som Rosenbergs, vilket i viss mån Sauers arbete må
utgöra exempel på. Sauer åsyftar att giva en enhetlig syn på hela
den västerländska historien för att med de lärdomar historien giver
komma fram till en kristen lösning av de rådande andliga problemen
i Tyskland. Både för Rosenberg och Sauer står det klart, att den
nödvändiga andliga nyorienteringen i första hand måste avse en
nyskapelse av de manliga idealen (Mannestum). Sauer vill med denna
anslutning till den nationalsocialistiska aspekten på förnyelseproblemet
söka överbygga klyftan mellan de kristna och deras motståndare. På
samma gång står det klart att denna eftergift åt das Mannestum
kommer att verka bestämmande på hans utformning av historien.
Sauer söker sig i den inledande historiska delen tillbaka till
folkvandringarna (den andra syndafloden) och vill påvisa, hurusom de
positivt uppbyggande faktorerna i de germanska länderna emanerat
från kristendomen: det kristna dopet, tanken på gudsfreden (treuga
dei) och det mytkomplex, som uppstått kring Mikaelsgestalten. Den
nyare tidens historia kännetecknas av spänningen mellan Guds
hemsökelser och treuga dei. Av de tyska staterna kom det särskilt på
Preussens lott, framför allt genom Fredrik Vilhelm I, att bli bärare
av den kristna folkgemenskapen. De senaste århundradena
karakteriseras av en strävan bort från Gud, under upplysningstiden i form
av imperialism, individualism, relativism och sekularisering, senare
genom asiatisk nihilism (Asia rediviva triumphans) och en
magiskteknisk övertro på kulturmänniskans immanenta livskraft (1’homme
machine).
I den principiella delen vill Sauer positivt besvara frågan om
den andliga nyorienteringens väg. Rosenberg såg lösningen i den
ariska tysktron, Sauer ser Västerlandets räddning i en
kristendomsform, som lånar sin bild från den manliga Mikaelsgestalten och som
i sig förkroppsligar det tyska folket. En sådan kristendom är saklig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
