- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettioåttonde årgången, 1938 /
299

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - J. O. Arhnung, Roskilde Domkapitels Historie I (Teol. lic. Kjell Barnekow)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR

299 .

■sin rätt, han behandlar i en rad sinsemellan ganska fristående
kapitel de olika till domkapitlet knutna institutionerna, främst
domkyrkan själv, prelaturerna, kanonikaten och slutligen kapitlets
gemensamma funktioner.

Man kan emellertid peka på åtskilliga frågor, som enligt
anmälarens åsikt hade varit förtjänta av en mera ingående framställning.
Författaren återkommer på flera ställen till frågan om en kaniks
skyldighet att personligen residera vid domkyrkan och där deltaga i
de dagliga tidegärderna, men ger ingenstädes en samlad
undersökning av hurudan medeltida praxis på denna punkt verkligen var.
Som något för Jens Grands prebendestiftelse utmärkande omtalas,
att innehavarna av dessa voro skyldiga att hålla personlig residens
vid domkyrkan. Men samtidigt får man snarast det intrycket, att
endast omedelbart efter sin utnämning en kanik var förpliktigad att
i sex månader i sträck hålla residentia stricta, sedermera fanns det
möjlighet för honom att låta företräda sig av en procurator. Det
säger sig själv att totalbilden av kapitlets verksamhet och betydelse
fullständigt förändras, om det t. ex. skulle förhålla sig så, att endast
ett fåtal av kanikerna residerade, under det att de övriga voro
bosatta på annat håll i olika uppdrag. Därför skulle en närmare
undersökning av denna pankt varit utomordentligt betydelsefull. En
annan punkt där man gärna önskat en mera djupgående
undersökning är uppskattningen av det ekonomiska utbytet av beneficierna.
Författaren gör ett försök till en sådan uppskattning men efter
inbördes olika värderingsgrunder. För denna värdering bygger förf.
väsentligen på den påvliga taxeringen av beneficiernas intäkter. Det
torde kunna ifrågasättas, om grunderna för denna taxering äro så
väl kända, att påvebrevens uppgifter på denna punkt utan vidare
kunna läggas till grund för en dylik undersökning. Då t. ex.
påvebrev taxera utbytet av dekanatet i Roskilde till än 30 än 18
mark rent silver, är det dock fråga om en mycket stor olikhet.
Dessutom lämnar oss författaren i ovisshet om värdet av en dylik
mark rent silver. Det måste under alla omständigheter ha varit en
mycket stor summa, ty dekanatet var ofantligt godsrikt, och torde
ha givit sin innehavare synnerligen betydande inkomster. Det är
vidare frappant, att förf. icke berör optionsrätten, d. v. s. en kaniks
rätt att efter anciennitet utbyta ett sämre prebende mot ett bättre,
samt kapitlets gemensamma förvaltning, dess verkställande organ,
t. ex. generalprokuratorn, och dess notarier. Dessa frågor äro för
Lunds domkapitels del på ett utomordentligt sätt utredda av C. G.
Weibull i Historisk Tidskt’ifl för Skåneland, en utredning, som förf.
icke synes känna till.

Det råder emellertid intet tvivel om att avhandlingen verkligen
giver oss ett värdefullt bidrag till medeltidens och särskilt
Roskilde-"kapitlets historia. Man kan bland mycket annat peka på utredningen
av prelaternas Jurisdiction, som synes ge nya bidrag till frågan om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 17:44:45 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrkohist/1938/0309.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free