Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Hjalmar Holmquist, Svenska kyrkan under Gustav II Adolf 1611—1632 (Teol. lic. Hans Cnattingius)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR 315 .
och deras teologiska och religiösa åskådning, att för deras återstående
år icke mycket kan vara att tillägga. Men även om sålunda ali
möjlig hänsyn tages, kan man likväl icke komma ifrån, att en viss
beskärning varit för framställningen både möjlig och fördelaktig.
Framförallt kunde knappats in på de återkommande utförliga
referaten av kyrkliga stadgar av alla slag, kyrkoordningar, stiftsstatuter,
prost- och sockenstadgar, och variationer i kyrkotukten men även
annat, som den utrikespolitiska exposén sid. 41, referat av teologisk
litteratur m. m.
När Holmquist gick att giva en samlad bild av
Gustav-Adolfstidens kyrkohistoria, hade han inga föregångare, som skrivit efter
Anjou och Norlin. Såväl Anjous Svenska kyrkans historia ifrån
Uppsala möte 1593 (1866) som Norlins Svenska kyrkans historia efter
reformationen 1:2 (1871) ha givit utförliga teckningar av skedet
1611 —1632, för sin tid beundransvärda prestationer, där man
ständigt förnimmer källmaterialets fasta mark under fötterna. Medan
Norlin kanske för nutiden ter sig värdefullast genom sina detaljerade
redogörelser för riksdagarnas kyrkliga förhandlingar, vilket hans
statskyrkliga åskådning likmätigt företrädesvis fångade hans intresse,
har Anjou, väl i överensstämmelse med sin mera högkyrkliga syn
— han skrev fullt modernt »biskop av» •—■ ägnat de inre kyrkliga
företeelserna det största utrymmet. De forskare, som efter dem
behandlat kyrkohistorien under Gustav Adolf, ha gjort det dels i
form av biografier såsom Laurentius Paulinus Gothus (Lundström),
Johannes Matthiae (Holmquist), Johannes Elai Terserus (Holm),
Johannes Rudbeckius (Hall), Gustav Adolf den store (Ahnlund), dels i
form av framställningar till olika institutioners historia, t. ex. Ahnlunds
politiskt grundläggande riksdagshistoria, Annerstedts
universitetshistoria, Holmquists arbete till domkapitlen, Halls forskningar till
kyrkotukten, Gullstrands om sockensjälvstyrelsen, Appelbergs och
Holmdahls om den kyrkorättsliga utvecklingen. Holmquists
litteraturförteckningar ger en utomordentlig inblick i det historiska arbetet
under de senaste 40-—50 åren, försåvitt det givit kyrkohistoriskt
utbyte. Även viktiga källserier ha blivit tillgängliga i tryck; främst
kommer här i åtanke Halls urkundspublikationer och Ahnlunds båda
band, Svenska riksdagsakter 1611—1616 och Brev till Axel
Oxenstierna från andliga och lärda.
Holmquist förutskickar, att han för sitt arbete icke verkställt
någon generalinventering av allt otryckt material utan att han velat
sammanfatta forskningens resultat jämte egna primärundersökningar
i en självständig totalkonception. Boken ger emellertid mer än så.
Författaren har i själva verket, så vitt recensenten kan förstå, haft
under arbete huvudparten av det väsentliga arkivmaterialet jämte en
ofantlig mängd litteratur och tryckta källor. Däremot hade man väl
här och var kunnat önska en intensivare skärskådan av det rika
och omfattande stoffet än vad tiden medgivit.
20—-38396. Kyrkohist. Årsskrift 1938.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
