- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettioåttonde årgången, 1938 /
306

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Hjalmar Holmquist, Svenska kyrkan under Gustav II Adolf 1611—1632 (Teol. lic. Hans Cnattingius)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3o6

GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR 316 .

Skildringen har fått följande uppläggning. Till ett inledande
avsnitt med karaktäristiker av Gustav Adolf och Axel Oxenstierna
samt redovisning för den kyrkohistoriska innebörden av
Nyköpingsriksdagen 1611 —1612 anslutes den löpande framställningen av den
kyrkliga utvecklingen under skedet till och med slutet av
Consisto-rium-generale-debattens första omgång, d. v. s. till 1625.
Förhandlingar vid riksdagar, biskopsporträtt, de nya kyrkliga böckerna,
teologi och uppbyggelselitteratur, undervisningsfrågor m. m.
passerade revy. Den första fasen ■—• Nödtidens fyraårsperiod 1613—
1617 — kännetecknas av ekonomiskt betryck i skuggan av det
danska kriget och Älvsborgs lösen samt av en viss osäkerhetskänsla
jämte botstämning. Men segrarna i öster inleda en ljusare andra
fyraårsperiod 1617 —1621 av lättande tryck och växande frimodighet,
som följes av »Gustav Adolfs stora årtionde.» Som en parentes
har mellan 1625 och de återstående åren inskjutits en vidlyftig
överblick på 130 sidor av de kyrkliga förhållandena i de olika
stiften. I de avslutande avsnitten får läsaren stifta bekantskap med
mera speciella problem, arminianerna i Göteborg, vallonerna,
lappmissionen, de baltiska provinsernas kyrkliga uppgifter, Gustav Adolfs
statsåskådning, »det evangeliska väsendet» m. m.

Om dispositionen kan Sägas, att den utan tvivel är välfunnen
men att den- måhända blivit något schematiskt genomförd.
Periodi-seringen, som tillrättalagts efter den politiska utvecklingen, får en
väl generell giltighet. Åter tycker man sig ha anledning att
framhålla, att eftervärlden, som fängslas av de stora krigiska segrarna
och de fredliga nyskapelserna, lätt glömmer kampen, våndan och
nöden. Väl är det sant, att det kring ett ungt geni, med en själ
i lågor för fäderneslandets majestät och ära, står ett skimmer av
tro och segervisshet. Men redan i den folkliga propagandan, d. v. s.
i böndagsplakat och manifestationer av rikets makt såsom
promo-tioner och jubelfester, gingo äkta stämning och avsiktlig agitation
hand i hand. Ekonomiskt trycktes folket skedet ut av tunga skatter..
Bevillningsriksdagar måste med hänsyn till det oroliga utrikespolitiska
läget hållas nästan varje år 1620—25. Förf:s tes (sid. 13), att
misstänksamheten och hårdheten särskilt präglar den första
fyraårsperioden och kulminerar i Messeniusprocessen och Örebro stadga
1617 motsäges av förf:s egen förträffliga skildring av uppgörelsen
med katolikerna Bähr, Anthelms och Campanius, som efter tortyr
avrättades i september 1624 — en process, som av Ahnlund
betecknats »som höjdpunkten av det historiska motsatsförhållandet till
Rom». Med vilken misstänksamhet statsmakten följde minsta tecken
till uppstudsighet bland folket, visar t. ex. Gabriel Gustavsson
Oxenstiernas brev i februari och mars 1623 till Gustav Adolf, som
utförligt rapportera om de ingående rannsakningarna med anledning
av ett par små tumult i Stockholm. Noggrant meddelar biskop
Laurentius Paulinus Gothus änkedrottningens sekreterare, huru ali-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 17:44:45 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrkohist/1938/0316.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free