- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettioåttonde årgången, 1938 /
307

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Hjalmar Holmquist, Svenska kyrkan under Gustav II Adolf 1611—1632 (Teol. lic. Hans Cnattingius)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR

317 .

mogen i de olika häraden i Strängnäs stift mottagit meddelandet
om de nya pålagorna 1625. Förf. påpekar visserligen, att man
från 20-talets mitt kan iakttaga en stegrad oro i folksjälen (sid. 215,
386) men gör likväl gällande, att den intill 1617 bot- och
ångest-präglade religiositeten under 1620-talet »i stor utsträckning»
er-sättes av en frimodigare gudsförtröstan (sid. 216). Men är det
nu icke synnerligen vanskligt att vinna någon säker kunskap om
den stora massans tro i gångna tider? Då förf. framdrager en del
fall av profetisk förkunnelse och trolldom från 1620-talets senare
hälft, måste erinras om att konungen i början av 16ig fick taga
itu icke blott med de kända tre judaisterna från Västerås stift,
bondeprofeten Jonas, himlabrevet i Uppsala domkyrka och astrologen
Forsius, utan även trolldom i Västergötland (RR lSU 161g) och
möjligen ännu en okänd profet. Ar 1620 äger en större
trolldomsprocess rum inför consistorium regni. Det förefaller således
riktigare att säga, att en viss labilitet i folklivet kan spåras under hela
Gustav Adolfs tid.

Om man ser till den bild av Gustav Adolfstidens kyrkohistoria,
som professor Holmquist givit, vågar man påstå, att den i stort icke
innebär någon omvärdering men att den till en konkret och livfylld
helhet sammanfattar spridda och partiella forskningar. Bokens mest
betydande partier äro otvivelaktigt skildringarna av förhållandena
ute i de olika stiften samt karaktäristikerna av biskoparna. Förf.
har här icke blott samarbetat ett svåröverblickbart tryckt material
utan därtill kunnat lägga en rikedom av egna iakttagelser genom
sina forskningar i domkapitelsprotokollen och i den dåtida teologiska
och uppbyggliga litteraturen. Varje stiftshistorik domineras av ett
biskopsporträtt, en Rudbeckius, en Laurentius Paulinus Gothus, en
Petrus Jonae Angermannus, en Jonas Rothovius, skarpt iakttagna
och väl utformade karaktäristiker. Referaten av biskoparnas
teologiska och uppbyggliga verksamhet äro intressanta nyförvärv till den
kyrkohistoriska litteraturen. Man annoterar med tillfredsställelse
avsnittet 0111 ärkebiskop Kenicius. Denne kyrkoledare har förut
tecknats något blekt i framställningarna, men Holmquist har skänkt oss
en erkännsammare, konkretare och sannare bild i anslutning till
K. B. Westmans biografi i Svea rikes ärkebiskopar. Nya tillskott
har Holmquist även givit till kännedomen om Forsius och Baazius.

Förf. har icke brutit med den gängse uppfattningen av
kyrkopolitiken. I olika sammanhang betonas de hierarkiska tendenserna;
om denna kritik alltid kan anses berättigad, är recensenten nog
för sin del benägen att ställa under debatt. Vad som i Holmquists
arbete något undanskymts, är det viktiga problemet om biskoparnas
förhållande till statsmakten och den centrala kyrkostyrelsen.

Till ytterligare ett par punkter må randanmärkningar, göras.
Förf. är ivrig att hos Axel Oxenstierna framhäva ett moderat, mindre
ortodoxt drag. Vid skildringen av Oxenstiernas studier yttras sålunda,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 17:44:45 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrkohist/1938/0317.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free