Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Hjalmar Holmquist, Svenska kyrkan under Gustav II Adolf 1611—1632 (Teol. lic. Hans Cnattingius)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3oS
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR 318 .
att Petrus Johannes Gothus’ mystik haft förutsättningar att tilltala
Oxenstierna, ett diskutabelt påstående, då man betänker, att
Oxenstierna visserligen var en djupt allvarlig men likväl utpräglat
reflekterande och beräknande natur. Det förefaller vidare som ville förf.
av ämnesvalet för och innehållet i Oxenstiernas teologiska
dissertationer draga slutsatser om hans teologiska ställning (sid. 24). Det
kan endast ske under bestämda reservationer. Det kan nämligen
icke råda något tvivel om, att preses får anses som huvudförfattaren
i detta fall (se Tham, Axel Oxenstierna 1583—1612, sid. 80), och
att vi följaktligen av teserna om uttrycket »en helig allmännelig
kyrka» i Symbolum apostolicum och om Martin Chemnitz’
antiro-merska polemik framförallt böra utläsa, att författarna, professorerna
Rungius och Gessner, härigenom medverkat, att hos Oxenstierna
inprägla tidens stora motsatsförhållande protestantism contra
katolicism. En sak må här i förbigående påpekas. Det har påståtts,
att Oxenstiernas disputationer icke skulle finnas i svenska bibliotek,
och att två av de fyra ej heller kunnat påträffas i tyska bibliotek
(Tham, a. a. sid. 81 not 2, sid. 82 not 1). Såväl dessa två nämnda
som en tredje från 1602, behandlande dopet, förvaras emellertid i
Palmsköldska handskriftsamlingen n:r 435 i UUB. Beträffande
Oxenstierna är det intressant att se, huru hans måhända främst i
Wittenberg förvärvade skarpa blick för den protestantiska kampuppgiften
gentemot Rom spåras i politiska dokument av hans hand. Tham
har framdragit, huru de skrivelser till Kristian IV och det danska
riksrådet, som Oxenstierna uppsatte rön, icke såsom liknande brev
av Karl IX utmärkas av hätskhet utan av försonlighet och att de
framhålla det orimliga i att Europas enda lutherska konungar föra
krig inbördes. Det må tilläggas, att mandatet till den norska
allmogen den 12 mars 1612, som i samma anda talar om den
allmänprotestantiska saken, likaledes koncipierats av Oxenstierna (enligt
koncipientsigna i RR).
Holmquist har med påfallande intresse stannat inför arbetet med
ny bibelöversättning alltsedan Karl IX:s tid. Tönnes Kleberg ställde
i sin undersökning om Matthias Marci Molitaeus (KA 1934)
Obser-vationes Strengnenses i ny belysning. Holmquist har lyckats
fastställa, att den tämligen bortglömda upplagan av Nya Testamentet
1605 tillgodogjort sig ändringarna från Observationes Strengnenses.
Under Gustav Adolfs tid kommo skilda uppfattningar till synes om
översättningens principer, antingen den skulle ske efter grundtexten eller
efter Luthers version 1541. Detta senare blev fallet. En dunkel
punkt, som icke heller förf. kommit till rätta med (se sid. xoi),
utgör den i ett kungligt brev av den 2 april 1617 förbjudna
insamlingen till korrektorerna över bibeltrycket. Skara domkapitel har
i en bevarad skrivelse till konungen förnekat, att någon i hela
stiftet hört det minsta om en sådan insamling. Ett veterligen icke
utnyttjat herdabrev från Olaus Stephani Bellinus till prästerskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
