Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Hjalmar Holmquist, Svenska kyrkan under Gustav II Adolf 1611—1632 (Teol. lic. Hans Cnattingius) - Nils Ahnlund-Simon Skoglund, Ladugårdslandet. Till Hedvig Eleonora kyrkas 200-årsminne (Fil. d:r Nils Staf)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR
321 .
sistorium generale mixtum med den planerade allmänna inspektionen
över tryckerierna, hade man kunnat klaga där.
Hans Cnattingius,
Uppsala.
Nils Ahnlund—Simon Skoglund, Ladugårdslandet. Till
Hedvig Eleonora kyrkas 200-årsminne, 1737—1937. Stockholm
1937. Svenska Tryckeriaktiebolaget. 423 s. Kr. 8: — häft.
Till det jubileum, som Hedvig Eleonora församling i Stockholm
firade 1937 med anledning av 200-årsminnet av kyrkans invigning,
utkom en minnesskrift, som på församlingens uppdrag utarbetats av
professor Nils Ahnlund. I en avslutande avdelning har den
kyrkliga utvecklingen efter 1906 behandlats av pastor Simon Skoglund.
Med osviklig säkerhet och stor omsorg har Ahnlund tecknat
församlingens minnesrika historia. Verket har planlagts så, att det icke enbart
skulle skildra det rent kyrkliga eller menighetshistoriska förloppet utan
jämväl inrymma en teckning av den gamla stadsdelen Ladugårdslandet,
dess uppkomst och utveckling, dess befolkning och liv.
Kyrkobyggnadens historia har tidigare skrivits av Efraim Lundmark i serien
Sveriges Kyrkor. Föreliggande minnesskrift ingår icke såsom någon
del i nämnda serie utan är ett helt fristående verk. Med den
planläggning och det utförande, som arbetet fått, råder det icke något
tvivel om att skriften helt visst kommer att påräkna ett vida större
och allmännare intresse än om skildringen hållits inom en snävare
ram av församlingshistoriska förhållanden och sammanhang.
Arbetet inledes med ett brett anlagt topografiskt kapitel, där
många svårutredda frågor tagas upp till behandling. Huvudintresset
knyter sig här till de tre ladugårdar, som en gång existerat invid
Stockholm, alla belägna norr om huvudstaden inom dess nuvarande
gräns, nämligen Gamla ladugården, vars föregångare var det
medeltida Vädla, samt Helgeandslederne och Nya ladugården. Om dessa
ladugårdar har Ahnlund mycket att berätta, som här av
utrymmesskäl måste förbigås. Blott en erinran må göras om deras karaktär
av kungsladugårdar och 0111 den betydelse, som de särskilt under
äldre vasatiden synbarligen ägde såsom avelsgårdar. Men även
byar och gårdar i grannskapet såsom Husarne, Medelby och
Kak-näs införas i skildringen och undersökas topografiskt såväl som
äganderättsligt. Som ett kuriosum kan nämnas, att Abo stift under
medeltiden varit ägare till både Medelby och Kaknäs.
Med stormaktstiden rycker Ladugårdslandet närmare fram i den
stockholmska stadsbilden. Den bosättning, som då tog fart på
Norrmalm och som även sträckte sig till Ladugårdslandet, hade sin
rot i den mäktiga utveckling Stockholm undergick under senare
delen av Gustav Adolfs regeringstid »som vapensmedja och central
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
