- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettioåttonde årgången, 1938 /
314

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Nils Ahnlund-Simon Skoglund, Ladugårdslandet. Till Hedvig Eleonora kyrkas 200-årsminne (Fil. d:r Nils Staf)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3J4

GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR 324 .

vid ett tillfälle under rättegången mot honom hovrätten och
regeringen uppvaktades av en deputation på över 500 manliga
församlingsbor. Som förkunnare ägde han tydligen stora gåvor, och i
likhet med Pleijel (Svenska Kyrkans Historia V) betonar också
Ahn-lund Rutströms utomordentliga skicklighet som folkpredikant. Till
eftervärlden har hans namn framför allt gått såsom författare till ett
antal andliga dikter, som ingå i samlingen Sions nya sånger. Huru
man än bedömer dessa till sitt värde så växlande dikter, är det
obestridligt, att de haft stor religiös betydelse. För de
folkligt-religiösa väckelserörelser, som sågo dagen under 1800-talet, utgjorde
de i varje fall en synnerligen värdefull tillgång.

Att stanna vid alla de namn, som sedan följa i herdaminnet,
är knappast görligt. Undet det gustavianska skedet möter man
Olof Enerot av den sedermera under 1800-taIet kända kultursläkten,
kanske icke så betydande som predikant men desto mera driftig
och duglig i allmänna värv, vidare Bengt Tungblad, vars karaktär
präglades av värdighet och måttfullhet, samt den anspråkslöse och
tillbakadragne Lars Peter Widing, som gjort sig förtjänt av
församlingens speciella hågkomst genom donationer till välgörande och
religiösa ändamål.

Om Widing förstod att genom sparsamhet och klok
penningplacering skapa sig en icke obetydlig förmögenhet gäller det om
hans efterträdare Mårten Christoffer Bergvall, namnkunnig såsom
fader till August Blanche, att han i lika mån hade blick för sådana
realiteter, som grundlägga en stabil ekonomi. Samtiden kände väl
till hans privata lånerörelse. Om han skall inräknas i procentarnas
ljusskygga krets, är däremot en öppen fråga. Ahnlund synes
närmast benägen att vilja fria hans minne från kränkande misstankar.
I varje fall torde hans privatekonomiska förehavanden icke ha
ofördelaktigt influerat på hans förbindelser med församlingen. Annars
framstår Bergvall såsom en ’ i kyrkliga och teologiska frågor
tämligen odeciderad prästman. Detta uteslöt dock icke, att han höll
strängt på hävdvunna former och fäderneärvd sed. Med energi och
glöd gick han också i bräschen för att i Hedvig Eleonora kyrka
bibehålla de offentliga morgon- och aftonbönerna, vilka det varit
fråga om att draga in.

Ahnlunds skildring leder fram till församlingsdelningen 1906.
Den följande tiden har funnit en sakkunnig skildrare i pastor Simon
Skoglund. Man fäster sig här bl. a. vid teckningarna av ett flertal
präster, särskilt den av kyrkoherde Josef Källander.

Minnesskriften över Ladugårdslandet är ett betydande bidrag
till huvudstadens ännu tämligen outforskade historia. Det är ett
stort, delvis förut obegagnat material och en icke obetydlig
litteratur på olika områden, som bildat underlaget för teckningen. Under
sådana förhållanden hade det varit önskvärt, att källor och litteratur
blivit redovisade i större mån, än vad som nu skett. Det hade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 17:44:45 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrkohist/1938/0324.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free