Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Nils Jacobsson, Svenska öden vid Delaware 1638—1831 (Utgivaren)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3i6
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR 326 .
»en populär skildring». Från vår synpunkt är den vetenskapliga,
halten i detta arbete en stor förtjänst, men allmänheten torde döma
annorlunda. Nu är det visserligen sant, att själva verkligheten
sådan den föreligger i de talrika aktstyckena är tillräckligt spännande,
men man kan undra, om förf:s flitiga citering ur källorna, på
gammalsvenska, icke kommer att för menige man göra den förträffliga
boken till en tungsam läsning. Man kunde jämföra den med
Christopher Ward’s The Dutch and Swedes ön the Delaware 1609—
1664 (Philadelphia 1930) och den lilla bok, ett extract av den förra,
som Ward utgett i början av 1938: New S/veden ön the Delaware
(Philadelphia 1938). Här är också en man, som är väl förtrogen
med källorna, icke minst de holländska, men han har skrivit sin bok
på ett ytterst livligt, rent roligt sätt. Den nästan ogenerade
spiritualiteten passar helt visst icke oss; en svensk historiker berättar
icke allvarliga saker så uppsluppet. Detta är nog skillnaden mellan
oss och amerikanska historiker. Att Ward behandlar våra svenska
heroer, framförallt guvernör Printz, med respektlös frispråkighet,
hindrar icke, att han beundrar dem.
Jacobssons solida arbete erbjuder även för kännaren av Nya
Sverige-frågan åtskilligt nytt, men det mesta för denna period, till
1655, resp. 1664, har ju redan så grundligt behandlats, av bl. a.
Amandus Johnson, att föga av vikt kan tilläggas. För enskildheter
har dock intressanta utdrag ur Risings, Lindeströms och andras
rapporter gjorts. Vid det här laget torde man ganska allmänt i vårt
land veta, att koloniföretaget ledde till idel missräkningar även
medan kolonien ännu var svensk, d. v. s. till 1655. Orsaken går
förf. icke mycket in på. Sverige var vid denna tid icke ett land
för koloniföretag i fjärran länder, ty det var självt glesbefolkat och
lämnade gott utrymme för kolonisering inom egna gränser. Där
fanns ingen trångboddhet, inga allvarliga religiösa dissenser och
inga kapitaltillgångar, som behövde placeras i koloniseringsföretag,
snarare var det ständig knapphet både på pengar och folk. Det
var ju i 30-åriga krigets hårda påfrestningar. leke heller en bättre
rustad svensk koloni, som alltid gentemot den snabbt tillväxande
engelsktalande befolkningen måste förbliva obetydlig, skulle ha
kunnat i längden hålla så centrala och viktiga delar av nordamerikanska
kustområden. Engelsmän hade ju tidigast gjort anspråk icke endast
på the North River (Hudson) utan också på the South River
(Delaware), och varken holländarnas försök att skapa New
Netherlands-eller svenskarnas New Sweden-företag kunde i längden hindra det
till makt uppstigande örikets expansion i Nordamerika.
Men svenskheten tog icke slut med det att kolonien kom under
engelskt välde, även om det syntes illa nog i slutet av 1600-talet.
Just då kom de svenska prästernas viktigaste gärning vid Delaware,
ty den enkla sanningen är dock, att missionsföretagen bland
indianerna hade varit svaga och icke lett till något påvisbart resultat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
