- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettioåttonde årgången, 1938 /
317

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Nils Jacobsson, Svenska öden vid Delaware 1638—1831 (Utgivaren)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR

317 .

bland dessa, vilket också förf. klargör. Jag håller före, att man
måste taga det flitiga ordandet om mission vid handelskompaniers
inrättande såsom en övervägande taktisk åtgärd för att vinna
prästernas stöd. Så var det på olika håll, och Usselinx visste, att
detta också i vårt land var en klok åtgärd. Därmed förnekas icke,
att även religionen spelade en viss roll i dessa företag. Så var det
också för Louis de Geers stora spekulationer och djärva företag i
vårt land. Tidens aktstycken äro fullproppade med religion, och
det är icke alltid lätt både att göra rättvisa åt saken och att icke
duperas av de allestädes uppdykande fromma talesätten.

Utan tvekan måste man beteckna senare delen av det
föreliggande arbetet som den viktigaste forskarinsatsen. Här har förf. väl
också haft tillgång till tidigare arbeten men icke så grundliga
undersökningar som för den tidigare perioden. Förf. har här utfört ett
drygt arbete med ett rikt primärmaterial, och man kan gott säga,
att han gett oss en definitiv, vetenskapligt hållbar och väl avvägd
skildring av svenskheten under prästernas ledning, en skildring, som
visserligen kunnat göras fylligare men som knappast dock skulle
gett mycket mer av det, som verkligen behöver förtäljas. Det
kanske hade varit lämpligt, att avdelningen efter Rudmans och
Björks ankomst till Delaware-området (1697) fram till 1786, då
förbindelserna med de ecklesiastika myndigheterna i Sverige upphörde,
hade fått det större utrymmet i boken, ty detta är den kulturellt
och kyrkligt viktiga perioden, mot vilken det andliga och kulturella
armodet under tiden 1638—1697 ter sig ganska dystert.
Visserligen hade också 1700-talets kyrkliga förhållanden mörka punkter,
men en rad svenska präster gjorde nu beundransvärda insatser. Det
är ett problem under denna tid, som förf. icke riktigt kommit åt. Det
är frågan om svenskarnas förbindelser med anglikanerna. Varför
förenade sig icke de lutherska svenskättlingarna med de tyska
lutheranerna, som i skaror kommo i mitten av seklet? Endast
fragmen-teriskt ges historien om svenskarnas anglikanisering. En viktig källa
till denna historia har förf. tyvärr icke nyttjat. Det är William S.
Perrys stora urkundsedition, de fyra volymerna (fem delar) Historical
Collections relating to the American Colonial Church (Papers relating
to the History of the Church), varav del II behandlar Pennsylvania
1680—1778 och del V Delaware 1706—1782 (utgåvos resp. 1871
och 1878). Där finner man nästan allt av historiskt värde för den
anglikanska kyrkans kamp i kolonierna och även talrika berättelser
om de svenska prästerna. När vi nu fått en verkligt god historik
om de svenska prästernas och församlingarnas öden vid Delaware,
är det att beklaga, att icke detta goda material från de engelska
arkiven fått ge den nödvändiga och klarläggande belysningen av
svenskarnas övergång till anglikanismen, en fråga som ju också
återkom hos de svenska 1800-talsimmigranterna såsom ett oförstått
problem.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 17:44:45 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrkohist/1938/0327.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free