- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettioåttonde årgången, 1938 /
334

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - K. H. Johansson, Svensk sockensjälvstyrelse 1686—1862 (Fil. kand. Jan Liedgren)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

334

GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR 334 .

utkom hösten 1937 i samband med 75-årsminnet av 1862 års
kommunallagar. Verkets tyngdpunkt ligger emellertid helt och hållet
på 1700-talet.

Doktor Johanssons bok tager sin början, där R. Gullstrand
slutade sin grundläggande avhandling Bidrag till dm svenska
socken-självstyrelsens historia under 1600-talet (Sthlm 1923). Egendomligt
nog saknas i förfrs litteraturförteckning det utmärkta mindre arbete
Socknarnas självstyrelse i historisk belysning (1933), i vilket Gullstrand
sammanfattar sin tidigare framställning och framför skildringen till
1862.

Utgångspunkten för förf:s undersökning markeras av 1686 års
kyrkolag, ehuru denna ej kom att innehålla ett påtänkt
sockenstämmokapitel, samt 1675 års privilegier för prästeståndet, vilka
sedan omarbetades och utökades 1723. Tyvärr synes förf. icke ha
observerat (t. ex. s. 20, 62, 147), att de 1675 »förnyade»
privilegierna icke äro identiska med dem av år 1650 utan innehålla några
icke alldeles betydelselösa tillägg, bl. a. i sockenstämmoparagrafen
(§ 23, jfr Gullstrands avh. s. 107). I detta sammanhang kan nämnas,
att ett nyfunnet aktstycke (avtryckt ovan s. 241 ff.) visar, att initiativet
till att ett stadgande om sockenstämma infördes i 1650 års
privilegier, icke tagits av biskop Laurelius, som dock gav ifrågavarande
paragraf dess närmare utformning.

Förf:s skildring av hur sockensjälvstyrelsen tillämpades inom
städer och socknar i olika delar av Linköpings stift och
angränsande bygder är av stort intresse, och den är fylld med många
lärorika och roande exempel. En förtjänst är, att förf. ej fattat
begreppet självstyrelse så snävt, att adelns och ståndspersonernas
insatser blivit uteslutna. Visserligen har man anledning att misstänka,
att ofta protokollen vördnadsfullt framhäva herremännens medverkan
och ge mindre utrymme åt böndernas och de ringare
församlingsbornas ord och gärningar. Men det var en medveten avsikt hos
prästerskapet att förmå alla församlingens medlemmar att deltaga i
och rätta sig efter sockenstämmans eller sockenfullmäktiges beslut
rörande ekonomiska ärenden eller kyrkotukten. Det förefaller rec.,.
som 0111 inrättandet av kyrkoråd vid mitten av 1600-talet
sammanhängde med behovet av aktiv medverkan -—• i annan form än
patro-natsrättens -— av församlingens förnämare ledamöter, vilka ej kunde
vara kyrkvärdar eller sexmän; det gällde ju närmast
magistratspersoner och ämbetsmän i städerna samt officerare, godsägare och
brukspatroner i lantsocknar, sådana som Börje eller Fellingsbro.

Säkerligen alldeles riktiga äro ett par av förf:s sammanfattningar,
vilka förtjäna att anföras. »En mer demokratisk församling, än en
svensk sockenstämma på 1700-talet och tidigare kunde utgöra, kan
icke gärna tänkas. Här kunde samlas hög och låg från riksråd’
till backstugusittare. Inga beslut kunde fattas annat än genom full
enighet. Sammanskott gjordes där var och en fick deltaga efter sina

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 17:44:45 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrkohist/1938/0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free