Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - K. H. Johansson, Svensk sockensjälvstyrelse 1686—1862 (Fil. kand. Jan Liedgren) - Franz Schnabel, Deutsche Geschichte im neunzehnten Jahrhundert, IV (Utgivaren)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR 345 .
villkor och sitt stånd i församlingen. Genom pastors föreställningar
tvingades var och en att känna sitt ansvar och efter förmåga
bidraga» (s. 201). »Talet om en i socknarna enväldig
herremanna-klass är en myt, likaså alla påståenden att prästerskapet varit
allena-rådande på stämmor och sammankomster med allmogen» (s. 125).
Mot slutet av frihetstiden började dock majoritetsbeslut •— oftast
efter hemmantal -— vinna insteg, och samtidigt som de obesuttna
folklagren — backstugusittare, torpare o. s. v. — blevo allt
talrikare, fingo fattigvårdsärenden och andra ekonomiska frågor en
dominerande betydelse på sockenstämmorna. En bestämd brytning med
den gamla demokratiska traditionen skedde genom 1817 års
förordning om sockenstämma och kyrkoråd, vilken uteslöt nästan alla
andra än fastighetsägare från rätten att deltaga i sockenstämma och
gjorde pluralitetsbeslut obligatoriska.
En grundlig utforskning av kommunallagstiftningen 1817—62
skulle ge stoff åt mer än en avhandling, men ehuru otryckt material
nästan icke alis och riksdagstrycket endast delvis kommit till
användning för förf:s framställninng härav, saknar den ingalunda sitt värde.
Även sockensjälvstyrelsens tillämpning under denna tid är mycket
sparsamt behandlad, vilket sammanhänger med att de av förf.
företrädesvis utnyttjade källserierna, sockenstämmoprotokoll och
kyrkoräkenskaper, ännu icke i tillräcklig utsträckning inlevererats till
landsarkivet i Vadstena.
Säkerligen hade samarbetet och konflikterna mellan »sockenrätten»
och de egentliga domstolarna vunnit klarare belysning genom studier
av städernas och häradsrätternas digra protokoll från 1700-talet, men
det av förf. genomgångna källmaterialet är redan mycket vidlyftigt.
Möjligen hade man väntat, att förf. utnyttjat de upplysningar om
sockensjälvstyrelsen och dess organ, som meddelas i biskoparnas
Visitationsprotokoll från olika stift. Slutligen kan tilläggas, att
sockenstämmoprotokoll från Linköpings domkyrkoförs. 1602—21 ingå i
Linköpings domkapitels protokoll 1600—32 (påpekat för rec. av
teol. lic. H. Cnattingius; jfr O. Holmström, Linköpings domkapitels
arkiv, 1901, s. 5 ff.).
Jan Liedgren,
Uppsala.
franz Schnabel Deutsche Geschichte ini nermzehnten
Jahrhundert, IV. Die Religiösen Kräfte. Freiburg im Breisgau
1936 (Herder & Co.). xii + 617 s. Inb. RM. 13:80.
Förf. till detta arbete är en profanhistoriker, som till för något
år sedan var professor vid Technische Hochschule i Karlsruhe, Baden.
Han hör till dem, som vilja skilja mellan vetenskap och propaganda,
och hans arbeten utmärka sig för stor saklighet och redbart omdöme.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
