Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Franz Schnabel, Deutsche Geschichte im neunzehnten Jahrhundert, IV (Utgivaren)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33ö
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR 346 .
I tre föregående volymer i serien Deutsche Geschichte etc. har förf.
behandlat »Die Grundlagen», »Monarchie und Volkssouveränität»
samt i tredje bandet »Erfahrungswissenschaften und Technik», inalles
nära 1,600 sidor. I föreliggande volym har han nått fram till de
teologiska och kyrkohistoriska frågorna under 1800-talets förra hälft,
och han viker heller icke undan för denna viktiga sida av
kulturlivet. Han ger förklaringen i förordet: »Nach den grossen
Gelehrten und Ingenieuren sollen auch die religiösen Denker und
Erzieher und das gläubige Volk, unsere schlichten Altvorderen in den
Annalen der deutschen Geschichte künftig nicht fehlen, sondern
mithelfen, Zeugnis zu geben von dem vielfältigen geistigen Reichtum
des deutschen Lebens». leke fullt hälften av volymen ägnas åt
katolicismen, medan drygt hälften faller på protestantismen, trots att
förf. själv är katolik ehuru en fullt modern historiker.
Det är visserligen icke lätt att i en översiktlig historisk
framställning skapa reda och uppdaga sammanhang i tidevarvets intrikata
strömningar, rörelser och skiftande problem. Napoleon-krigens hårda
tid ökade den kyrkliga förvirringen. Av ingripande betydelse, ehuru
hörande till utanverken i kyrkan, var sekulariseringen av de andliga
furstendömena, dessa månghundraåriga fasta bastioner för Rom,
liksom också indragning av annan kyrkoegendom, även protestantisk.
Det kyrkorättsliga läget var ganska oklart och komplicerat. Det
gamla tysk-romerska rikets fall hade också sin kyrkohistoriska
betydelse, och Napoleons höga spel gentemot Rom ledde till den
reaktion, varur ultramontanismen framgick. För denna fanns det
framförallt två onda företeelser i tidén, liberalismen och en motsträvig
och självmedveten statsmakt, och mot dessa mobiliserade Rom sina
nyvaknande krafter. Inom tysk katolicism var man icke främmande
för nationalkyrkotanken, och senare kan man spåra svaga
efterverkningar i de tyska katolska riksorganisationerna av olika slag.
Även protestantismen hade sin kamp mot »otron» och i någon
mån mot statsmakten, men inför den senare visade de protestantiska
kyrkorna sig mycket fogligare, enligt luthersk tradition. Dessutom
var det ett mer splittrat, rörligt liv inom protestantismen; där
korsades neologi, romantik, idealism, rationalism, supranaturalism,
ortodoxi och väckelseteologi. Därtill kom den av småstatssplittringen
föranledda kyrkosöndringen, som hindrade ett enigt protestantiskt
framträdande. Redan vid denna tid var tanken på en evangelisk
nationalkyrka i Tyskland uppe, och denna tanke har sedan dess icke
uppgivits, icke ens efter misslyckandet 1933. Preussen tog alltmer
ledningen inom Tyskland, och därmed fick protestantismen större
politiska möjligheter, ehuru detta klarare framträdde först med
Österrikes undanträngande på 1860-talet.
Även inom protestantismen växte reaktionen mot seklets mitt,
och efter den misslyckade revolutionen 1848 blev det ännu värre.
Förf. beskriver på ett mycket levande sätt den mångskiftande histo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
