- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettioåttonde årgången, 1938 /
338

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Ernst Newman, Evangeliska alliansen (Densamme)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

33§

GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR 348 .

insatser. Redogörelsen för bildandet av The Evangelical Alliance
är utförlig, och förf. ger en mångsidig orientering i förberedelserna,
förhandlingarna och grundprinciperna. I fråga om det amerikanska
inflytandet synes mig förf. vara något för reserverad, ty saken var
den, att man där redan tidigare förberett frågan, då man hade
särskilt allvarliga bekymmer för de två onda makter, som man nu sökte
resa sig emot, nämligen »otron» och Rom. F. ö. ger förf. ett
värdefullt bidrag till det av både väckelsekyrkor och andra
representerade gemenskapsidealets utgestaltning i praktisk handling.

Det centrala i detta stora arbete utgöres av en teckning av de
nationella organisationerna och de internationella
generalkonferenserna. Teckningen av den brittiska moderorganisationen kunde ha
varit fylligare. Den kritik och den strid, som den brittiska grenen
av rörelsen mötte och hade att värja sig för, får man ingen klarhet
om. Hur ställde sig t. ex. det engelska episkopatet? Med hänsyn
till den brittiska avdelningens ledande ställning har denna fråga
sitt stora principiella intresse. Däremot har förf. gett gott utrymme
åt den opposition, som mötte rörelsen i Tyskland. Den är också
mycket belysande, och den är karakteristisk för den strama
lutherska kyrklighetens hållning till alliansen. På kontinenten blev det
främst religionsfrihetsfrågan, som blev tvistefröet, och mot den av
starka nonkonformistiska idéer burna rörelsen värjde man sig inom
de bestående institutionskyrkorna. I Tyskland blev rörelsen också
tämligen begränsad, men även om den till omfånget var ringa, kom
den dock att ge spridning åt viktiga idéer. Detta kan man också
iakttaga i vårt land.

Den teckning, som förf. ger av de olika generalkonferenserna
under årens lopp, bygger förnämligast på protokollen.
Redogörelsen blir sålunda fast och solid, ehuru konferensernas ställning i
respektive lands kyrkliga situation icke så klart framträder. En sådan
uppgift skulle ha vidgat undersökningen alltför mycket, men för
idédebatten skulle också ett sådant studium vara synnerligen givande.
Även vårt land skulle en gång, det var 1884, fått glädjen mottaga
en sådan internationell kyrkokonferens, men det var icke Nathan
Söderbloms ande, som rådde i ärkebiskopsgärden i Uppsala vid den
tiden. Det blev ett energiskt avvärjande av ett så äventyrligt
tilltag. Det lyckades, och i Köpenhamn fingo delegaterna i stället ett
tämligen gott mottagande. leke mindre än 251 svenskar foro dit
och vittnade därigenom, att de icke voro av samma mening som
ärkebiskop Sundberg. I den svenska delegationen var det eljest
skiftande typer. Waldenström var med, men han var icke vid bästa
humör, då han tydligt hölls tillbaka. Köpenhamns-konferensen
välden första internationella allianskonferens, som hölls i ett rent
lutherskt land.

I ett omfattande kapitel (ss. 228—299) behandlar förf.
verksamhetsformerna och de ledande idéerna och söker så att i en sy-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 17:44:45 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrkohist/1938/0348.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free