Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gösta Kellerman, Jakob Ulvsson och den svenska kyrkan. Kyrka och stat åren 1507—1512 - 7. Från Köpenhamnskonventionen (april 1508) till brytningen mellan Danmark och Lübeck (sommaren 1509)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAKOB ULVSSON OCH DEN SVENSKA KYRKAN
II
ville återtaga konung Hans, som i så fall gick med på att låta sin
son Kristiern föra regeringen i Sverige. Om svenskarna icke ville
återtaga kungen, skulle de anföra sina »redliga» skäl härför.
Alternativt kunde de få erlägga en årlig penningssumma till kung Hans,
så länge han var i livet; uppenbarligen förutsattes, att prins
Kristiern sedan borde erkännas som svensk konung.1
De hemvändande rådsherrarna uppgivas samtliga ha varit av
den meningen, att man borde säga ett kort nej till kung Hans’
eller prins Kristierns återtagande.2 Det var icke därom frågan rörde
sig längre. Den politiska stridsfrågan gällde, huruvida kung Hans
skulle utlösas med en årlig tribut eller med en summa en gång för
alla. Mycket berodde dock på storleken av denna engångssumma,
om den ens överhuvud skulle kunna accepteras av konung Hans.
Eljest var detta förslag liktydigt med brytning och fortsatt krig.
För att taga ställning till Ny-Varbergstraktaten
sammankallades ett riksmöte till Stockholm vid S:t Bartolomei tid (o. 24 aug.).
Biskop Otte och några hos honom församlade herrar ha i skrivelse
till ärkebiskopen föreslagit mötesplatsen ändrad till Arboga och
tiden framflyttad en vecka tidigare. Vad för uträkning som låg bakom
dessa önskemål undandrar sig vårt bedömande. I sitt svarsbrev
(den 21 juli) förklarade ärkebiskop Jakob sig ingenting ha emot att
Arboga sattes till mötesplats men tidsfristen ansåg han icke kunna
förkortas med hänsyn till de avlägset boende deltagarna, särskilt
då finländarna.3 Man hade också begärt att få ärkebiskopens sigill
till beseglande av de kallelsebrev, som skulle utfärdas. Jakob
Ulvsson uppgav emellertid, att han ej hade någon att skicka med sitt
sigill (som han hade tillräckligt förtroende till, är väl underförstått).
Skrivelsen till Finland skulle dock kunna sändas via honom. Det
förefaller, som om ärkebiskopen iakttagit en viss försiktighet
gentemot biskop Otte.
Riksmötet i Stockholm (förslaget om Arboga som mötesplats vann
icke gehör) skulle enligt kallelsen ha börjat omkring den 24 augusti.
1 Den delvis ganska oklara traktaten förefinnes dels i svensk och dansk
replik, dels därjämte i ett latinskt sammandrag, som synes återge den
officiella danska tolkningen av fördraget. ST III, s. 538 ff. Hadorph, s. 411 ff.
Aarsberetn. I, s. 207.
2 BSH V, s. 282 f.
3 Pp. orig. i RA, Sturearkivet nr 1444.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
