Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gösta Kellerman, Jakob Ulvsson och den svenska kyrkan. Kyrka och stat åren 1507—1512 - 8. Omsvängning i det politiska läget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAKOB ULVSSON OCH DEN SVENSKA KYRKAN
II
procent av samtliga kronoinkomster.1 Men att man icke var hågad
ett helt acceptera det ingångna fredsdiktatet och förvandla riket till
ett lydland under Danmark visar den två dagar senare slutna
handelstraktaten med Lübeck, som garanterade fri handel parterna
emellan.2 På inrådan av Erik Turesson3, Åke Hansson m. fi. manade
ärkebiskopen till den största försiktighet vid utväxlingen av
fördragsurkunder: den svenska urkunden borde icke utlämnas, förrän
den lybska anlänt, och den borde till dess deponeras hos Stockholms
magistrat. Även varnade ärkebiskop Jakob för den ene av de lybska
gesanterna på grund av de meddelanden han erhållit från tyska
borgare och köpmän i Stockholm.4 Åter dokumenterade så Jakob
Ulvsson sin misstro mot ett förbund med Lübeck. Läget var alltför
kritiskt för att taga några onödiga risker (»tha wil ther olempe oc
owilie affölie her inbördis»).
Genom beslutet om tributen till det danska kungaparet
aktualiserades också myntfrågan. Bristen på mynt var föremål för allmänna
klagomål, varvid riksföreståndaren och ärkebiskopen fingo skulden
såsom de närmast ansvariga för rikets styrelse. Jakob Ulvsson
sökte nu för sin del driva på frågans lösning och anbefallde ett
förnyat igångsättande av mynttillverkningen, för vilket ändamål ett
lån borde upptagas.5
En rättsaffär, som vittnar om den under denna kritiska tid
rådande spänningen, gällde en Hans skrivare från Linköping6, vilken
beskylldes för att ha förmedlat hemlig brevväxling med fienden.
Efter att på våren 1509 ha blivit angiven för herr Svante av en av
1 HSH XX, s. 282 ff. ST III, s. 553 f. — Närvarande vid rådsmötet voro
ärkebiskopen, biskoparna Matts och Otte, domprostarna Kristofer i Uppsala
och Henrik Venne i Åbo samt utom riksföreståndaren icke mindre än sjutton
världsliga rådsherrar.
2 ST III, s. 555 f. Jfr Carlsson, Hemming Gadh, s. 210 f., och HT 1914,
s. 158 ff.
3 Denne hade den 20 oktober före sin avresa en sammankomst med
ärkebiskopen samt biskoparna Matts och Otte.
1 Jakob Ulvsson hade då (d. 2%°) redan dragit sig tillbaka till
Almare-stäk. Hans brev är riktat till Svante Nilsson, Erik Trolle, Nils Bosson och
övriga i Stockholm församlade rådsherrar. Grönblad I, s. 444 t.
5 Ärkeb. Jakob till herr Svante, Almarestäk 1509 2/u. BSH V, s. 377,
jfr 385 f. Om myntfrågan jfr vidare s. 48.
0 Hans skrivare, borgare i Linköping, hade tidigare varit brevdragare åt
såväl Gadh som herr Svante. BSH V, s. 23, 236.
3—38858. Kyrkohist. Årsskrift 1930-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
