- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettionionde årgången, 1939 /
41

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gösta Kellerman, Jakob Ulvsson och den svenska kyrkan. Kyrka och stat åren 1507—1512 - 8. Omsvängning i det politiska läget

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JAKOB ULVSSON OCH DEN SVENSKA KYRKAN

II

domkapitels fria valrätt och icke tillåta, att någon bleve inträngd
eller insatt mot dess vilja. Denna fråga har alltså redan nu börjat
oroa Jakob Ulvsson.

Sommaren 1510, den 9 juni, avled plötsligt biskop Jöns i Åbo
efter knappt fyra års ämbetstid. Till hans efterträdare valdes
deka-nen mag. Arvid Kurck, en man av förnäm börd (systerson till
lagmannen i Norrfinne riddaren Henrik Clausson), vilken efter studier
i Paris på 1480-talet blivit kanik och kyrkoherre i Åbo samt
sedermera dekan.1 Arvid Kurck torde ha varit en rätt betydande
personlighet, eftersom Uppsala domkapitel kunde vara betänkt att välja
honom till Gustav Trolles efterträdare. Efter Stockholms blodbad
kom han att stödja den nationella saken, men dessförinnan finnes
knappast något bevis om politiskt partitagande från hans sida. —
I den skrivelse, varmed electus Arvid underrättade ärkebiskopen om
företrädarens frånfälle och sitt eget val, ger han uttryck åt känslan
av egen ovärdighet inför den för honom överraskande valutgången
på ett personligt sätt, som går utöver vad som anständigtvis
krävdes2, vilket måhända får anses tyda på att han verkligen bävat
tillbaka inför den maktpåliggande uppgiften. En svårighet, som den
nye biskopen omedelbart ställdes inför, gällde uppbringandet av
erforderliga penningmedel för utverkande av påvlig provision. Det
kom att dröja ända till den 17 mars 1511, innan påvlig bekräftelse
erhölls å valet (den 30 maj inbetalades hans »servitium commune»)3,
varefter han i Strängnäs den 4 oktober s. å. av ärkebiskopen
invigdes i sitt ämbete, mot avgivande av lydnadsed till påvestolen och
metropolitankyrkan .4

1 Juusten-Porthan, Ckronicon, s. 595 ff. Leinberg, Del odelade finska
biskopsstiftets herdaminne, s. 20. Grönblad I, s. 465 ff, not.

2 i). . . me licet inutilem, prorsus indignum, atque prorsus immeritum ad
episcopatus dignitatem constanter, licet renitentem, elegerunt et de facto
assumpserunt (decreuerunt), nescio quo occulto Dei tremendo judicio, cum in
alios maioris meriti consentire merito potuissent; vnde tamen ipsorumque
pa-ternis deuictus precibus, onus certe grauissimum et humeris meis longe jmpar
necesse habuj subire, confidens de lilius misericordia, qui infirma mundi eligit
ut fortia queque confundet, ut et mihi vires sufficientes tribuat [et] administrat»
(FMU VII, s. 87).

3 Danska Vatikanavskrifter i RA, bulla 1511 "/3. KVA: Introit. et Exit.
— Riksföreståndarens rekommendationsskrivelse hade Arvid Kurck erhållit
redan den 3 augusti 1510 (Arwidsson, Handlingar VII, s. 82 ff. Grönblad

I, s. 479 f.). 4 Arwidsson, Handlingar I, s. 205 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:11:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1939/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free