Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Mats Åmark, Upsala domkyrkas medeltida sysslomän. — Till Domkyrkans personhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPSALA DOMKYRKAS MEDELTIDA SYSSLOMÄN
79
Från hans sysslomanstid påträffas inga affärshandlingar, men
under sin domprosttid har han haft flera större affärer med Upsala
domkyrka, närmast som låntagare. 1361 13/a lånade han av
domkyrkan 200 mark svenska pen., för vilken summa han pantsatte
i markland jord i Brumasten, Spånga socken.1 1363 2S/9 mottog han
av riddaren Karl Ulfsson till Tofta, lagman i Upland och en av sin
samtids mest betydande män, försäkran om återgång av de gods
denne bekommit av hr Johannes.2 1375 14110 utfärdar han vid Spånga
kyrka en skuldförbindelse till Upsala domkyrka på 900 floriner
Kölnervikt och pantsätter såsom säkerhet för detta nya lån 3
markland jord i Risnö, likaledes i Spånga socken.3
På 1350- och 60-talen tjänstgjorde Johannes Karoli som konung
Magnus Erikssons kansler. 1360 "/12 nämnes konung Magni kansler,
hr Johan Karlsson, såsom en av beseglarna av fru Ingeborgs, hr Eskil
Anderssons dotters, testamente.4 Troligen var det ock i denna sin
egenskap av konungens kansler han erhöll ett särskilt, personligt
privilegium. Den 21 mars 1356 befaller konungen sin befallningsman
i Elfkarleby, Rangvald, att årligen till hr Johannes Karoli lämna
30 laxar att såsom rättighet åtfölja hans prebende och kanonikat i
Upsala.5 Denna hovtjänst saknade under dessa oroliga tider icke sina
vanskligheter, och hr Johannes måste, såsom folkungarnas man,
för en tid lämna landet. Antagligen var det av denna orsak som hr
Johannes, ehuru kanik i Upsala, ej deltog i ärkebiskopsvalet 1366,
då Birger Gregersson valdes. Året förut hade nämligen konung
Magnus tillfångatagits och hölls sedan i fångenskap till 1371.
Johannes Karolis verksamhet som domprost i Linköping och
även som kansler ligger utanför ramen för denna uppsats. År 1378
den 4 maj avled han och fick sin grav i Upsala domkyrka i det
förnämliga Vårfrukoret. I vederlag därför hade han till domkyrkan
givit 2 markland jord i Brumasten, vilket ock står att läsa på hans
gravsten. För denna sin donation tillerkändes honom även ett
anni-versarium i domkyrkan på årsdagen av hans död. I likhet med
övriga hällar, som legat i Vårfrukoret, är hr Johannes gravstenbevarad
och står f. n. rest innanför domkyrkans västra ingång. Dess nedre
del prydes av en vapensköld med två korslagda färlor; däröver en
1 SRAPI 514. 2 SRAP 587.
3 SRAP 1181. 4 SRAP 484.
0 Engström, Bo Jonsson, I, s. 68.
5 SRAP 250.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
