- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettionionde årgången, 1939 /
86

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Mats Åmark, Upsala domkyrkas medeltida sysslomän. — Till Domkyrkans personhistoria

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IOO

MATS ÅMARK

Under år 1411 blev hr Olof prepositus i Upsala. Den 4/a säges i
ärkebiskop Jens’ brev prebenda Valby vara vakant efter hr Olaus
Magni och överlåtes till kaniken Jacobus Nicolai.1 I febr. s. å.
instiftade hr Olof en prebenda, S. Blasii & Francisci, och erhöll därå
ärkebiskop Jens’ bekräftelsebrev, daterat S. Laurentii dag (d. 10/s)-2
Måhända bör denna donation sättas i samband med hans upphöjelse
till domprostvärdigheten. Den 20/4 nämnes hr Olof, i ett
notariats-intyg, sista gången som kanik.3 Såsom domprost förekommer
där-mot hans namn i åtskilliga bevarade handlingar, som dock här
förbigås. 1417 18/io gjorde han sitt testamente och ihågkom därvid med
jordagods såväl sin domkyrka som den av honom instiftade
preben-dan.4 Antagligen var han redan då sjuk, ty den 10 april 1418 avled
han och begrovs i domkyrkan, där hans gravsten ehuru spräckt fanns
kvar på Peringskiölds tid. I dennes Monumenta5 återges
inskriften sålunda:

HIC JACET DOMINVS OLAVS MAGNI CANONICVS VPSALENSIS,
POSTMODVM PREPOSITVS IBIDEM, PRIMVS FVNDATOR DOMVS
CAPELLE ANIMARVM, QVI OBIIT ANNO DOMINI Mo CDo XVIIIo
IIII.IDVS APRILIS.CVIVS ANIMA SIT IN CHRISTO.

Enligt gravskriften har alltså hr Olof varit stiftare av det
sedermera ofta i donationer ihågkomna Själakoret i Upsala domkyrka.
Han bör ha varit en förmögen man, men hans släktförbindelser äro
icke kända. Hans sigill såväl från sysslomanstiden som från hans
senare tid som domprost finnas bevarade, det förra från 1407 10/8
(fig. 6), det senare från 1417 lö/i0-

15. Olaws Johannis, kyrkoherde i Torstuna, kanik vid Helga
Trefaldighet, syssloman 1415—20, kyrkoherde i Uma och slutligen
minoriterbroder, är den andre av domkyrkans sysslomän, som varit
ordensbroder. Den förste var Br. Henricus, som slutade som biskop
i Växjö. Liksom denne kom Olavus att tillhöra franciskanerorden,
dock ej under sin sysslomanstid. Först under sina sista år och efter
en ganska växlingsrik levnad ingick han i orden. Peringskiöld
uppger att det var i Upsalaklostret.6

Hr Olavus var kyrkoherde i Torstuna, då han 1407 14/9 av
ärkebiskop Henrik förordnades till föreståndare för Enköpings hospital.

1 SD"- 1380. 2 SD2 1465. 3 SD2 1408. 4 SD" 2420.

5 Peringskiöld, a. a., II, s. 193 f.

6 Ibra, s. 233.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:11:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1939/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free