Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Bj. Beckman, Dödsdag och anniversariedag i Norden med särskild hänsyn till Uppsalakalendariet 1344
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DÖDSDAG OCH ANNI VERSARI ED AG I NORDEN
II7
sjælemæsse for en avdöd (paa en fastsat sag), 2) gilde ved begravelse,
gravöl». Den sistnämnda betydelsen förekommer enligt Ordbog
over det danske S-prog ännu i nordsjälländska dialekter. Detta är
emellertid en senare utveckling, och tack vare Necrologium Lundense,
som upplades omkr. 1123, kan vi gå tillbaka ända till omkr. 1080,
dit de äldsta daterbara notiserna når.1
Från 1130-talet äger vi i Lund regler för anniversariernas firande,
vilka förutsätter, att de var förlagda till dödsdagen, och då Liber
daticus Lundensis vetustior o. 1145 upplades och notiserna från
nekrologiet dit överflyttades, utbyttes utan vidare de ursprungliga
beteckningarna »anniversarium» med efterföljande genitiv mot
»obiit» med efterföljande nominativ. Lauritz Weibull framhåller
också, att vi för denna tid torde få räkna med att dödsdag och
an-niversariedag sammanfaller. Möjligen svävar han något på målet,
då det visar sig, att Erik Ejegods anniversarium firas på Knut den
heliges dödsdag den 10 juli. Med tanke på vänskapen mellan dessa
båda bröder torde det väl ej vara osannolikt, att den senare avlidne
låtit fira sin årsmässa på helgonkonungens dag; längre fram blir det
i varje fall ganska vanligt, att nära släktingar anbefaller gemensam
årsbegängelse, och ett liknande exempel från Frankrike har ju nyss
anförts.2
Från mitten av 1200-talet blir anniversarieinstitutionen i
Danmark allt mera utbredd, omkr. 1250 övergår Liber daticus Lundensis
vetustior till att bli en ren anniversariebok, c:a 1268 upplägges Liber
daticus Lundensis recentior, 1274 Liber daticus Roskildensis, 1275
Obituarium Hafniense. Även motsvarande dödböcker från
Næst-ved och Ribe härrör från 1200-talet. År 1293 gav också ärkebiskop
Johannes närmare föreskrifter om anniversarieböckernas förande i
Lund, varvid han under bannlysningshot anbefallde kanikerna att
övervaka, att notiserna infördes under betryggande kontroll, så
att de sedan ej behövde betvivlas utan kunde tillerkännas rättslig
giltighet. Ingen fick heller införas, som ej stiftat någon gåva till
kyrkan; därigenom blev anniversarieinstitutionens vidare
utveckling knuten till utvecklingen av testamentsrätten, vilket torde vara
1 Beträffande den danska anniversarieinstitutionen se Erslev,
Testamenter fra Danmarks Middelalder, Weeke, Lunde domkapitels gaveböger,
Weibull, L., Necrologium Lundense samt Otto, a. a.
2 Weibull, a. a., ss. xliv f., lv, lix, 42, 47 n. Jfr ovan s. 5!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
