- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettionionde årgången, 1939 /
119

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Bj. Beckman, Dödsdag och anniversariedag i Norden med särskild hänsyn till Uppsalakalendariet 1344

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DÖDSDAG OCH AN NI VERS ARIED AG I NORDEN

129

versarium under den 2/8. Andra källor förlägger hans död till den
14 eller 15 juli.1

En större avvikelse kunde emellertid förekomma, då man ville
tillfredsställa den bortgångnes önskan att få sitt anniversarium firat
på någon nära anhörigs årsmässa. En sådan anhållan har jag noterat
redan för år 1297, och den förekommer sedan ej så sällan, vare sig
det gäller barn och föräldrar, syskon eller äkta makar.2

Av anniversarier på begravningsdagen, vilket kunde förekomma,
finnes det i Danmark nästan inga spår. Ärkebiskop Eskil donerade
år 1145 för firandet av »ipsius deposicione», men ordet »deposicio»
betyder faktiskt ofta »dies obitus». Johanna, herr Gudmund Litles
änka, uppgör sitt testamente 1304 och talar då om »die exequiarum
anniversarii» (vilket emellertid i gåvoboken är rättat till »exequiarum
et anniversarii»), men »exequiæ» tycks även ha kunnat betyda »obitus»,
varför det icke torde vara skäl att antaga, att hon önskat årsmässa
på begravningsdagen.3

Efter hand har emellertid anniversariet helt frigjort sig från
sambandet med döds- eller begravningsdagen. Redan ärkebiskop Jakob
Erlandsson, som dog 1274, synes ha stiftat ett anniversarium för
sina föräldrar, vilket firades den 30 sept. Det är ju dock tänkbart, att
endera av föräldrarna verkligen avlidit den dagen. Första gången
ett testamente innehåller en verklig bestämmelse om
anniversarie-dagen tycks vara 1338, då magister Esger, kanik i Århus, förordnar:
»ut faciet anniversarium meum, patris et matris, fratrum et sororum
meorum uno die in quadragesimo insimul pro omnibus». Det blev
småningom också sed att fira flera anniversarier om året. Redan

1 Ser. rer. dan. V: 538. Enligt Weeke skall en omfattande flyttning av
ett anniversarium ha skett redan före 1230, i det att abbot Wilhelms dag, som
borde ha infallit den 6 april, firades den 16 juni, då man ville ha den flyttad
utanför påskterminen. Nu uppger emellertid legenden, att Wilhelm dog på
påskdagens morgon (6/4) 1203. Denna datering verkar en smula misstänkt
och kan åtminstone vara en konstruktion. Vi vet ju, huru Erikslegenden
anger, att konungen föll den 18 maj 1160 och att detta var Kristi
himmelsfärdsdag. Den senare uppgiften är oriktig. Jfr vidare Weeke, a. a., ss. 112,
122 f., 131, 154 f., 193.

2 Erslev, n:o 20.

3 Om anniversarium på begravningsdagen se Dictionnaire de droit canonique
artikeln »anniversaire». Rörande »deposicio» och »exequiæ» se Weeke, a. a.,
s. 154, Molinier, a. a., ss. 26, 51, 60, Baumann, a. a., ss. 417, 428. Jfr vidare
Erslev, n:o 26, DS I: 52.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:11:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1939/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free