Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Bj. Beckman, Dödsdag och anniversariedag i Norden med särskild hänsyn till Uppsalakalendariet 1344
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I20
BJ. BECKMAN
ärkebiskop Jakob Erlandsson hade två, från 1333 och framåt har
jag noterat flera liknande fall. Att anniversariet firades på olika
dagar i olika kyrkor förekom också, i varje fall i fråga om Valdemar
Atterdag (död 1375). Det synes också ha kunnat förekomma, att
biskopen, kapitlet eller någon annan kyrklig myndighet bestämt
anniversariedagen eller ändrat denna, om den ursprungliga dagen
av något skäl varit obekväm. Dock tycks detta ha varit ganska
sällsynt.1
Sammanfattas det ovan sagda, så torde man alltså för Danmarks
vidkommande kunna hävda, att anniversariedag och dödsdag i
äldre tider alltid eller nästan alltid sammanfaller och att
oregel-mässigheterna åtminstone håller sig inom någon vecka, men att
man från 1330-talet måste räkna med betydande och fullständigt
oberäkneliga avvikelser, varför uppgifterna i regel måste prövas
noga från fall till fall.
Även i Norge är anniversarieinstitutionen tydligen gammal,
ehuru vi från detta land icke äger några nekrologier eller
anniver-sarieböcker till belysande av den äldsta utvecklingen. De ganska
talrika isländska »årtiöarskrår», som är bevarade, ger föga ersättning,
då de i regel omtalar personer, vilka icke vidare kan identifieras,
och f. ö. icke har karaktären av rättsligt giltiga dokument utan av
historiskt intresserade privatpersoners uppteckningar. I
diplommaterialet möter vi emellertid donationer till »årtiöarhalds ok
skrå-settningar», såsom termen här lyder, redan 1225, och då det 1299
kom till tvist mellan biskopen och kapitlet i Stavanger rörande
fördelningen av de inkomster, som härrörde från anniversarierna,
påbjöd de påvliga domarna i vissa fall, att man skulle följa »antiqua
consuetudo». En storman från 1286 begär också, att hans
anniver-sarium skall firas »sua sem ]seir ero vaner at halda hoföingia artiö».2
1 Erslev, n:o 36, Ser. rev. dan. III: 488, Otto, a. a., s. 210. Erik Knutsson
upptas i Lund under den 8 febr., medan Incerti scriptoris chronicon anger den
10 april. Weeke förmodar, s. 31, att dödsdagen i Lund införts på den dag,
då man fick underrättelse om dödsfallet. Sådant kan givetvis mest ha skett,
då vederbörande stått i mera flyktig förbindelse med den kyrka, det gäller,
men även rörande ärkebiskopar i Lund tycks man någon gång ha
anniver-sarier, som bygger på ett slags fiktion. Så rör. ärkebiskop Nils, död 1379.
Jfr vidare Weeke, a. a., s. 33.
2 Diplomatarium norvegicuml: 7, IV: 54, V: 17.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
