Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Jan Liedgren, Tillkomsten av drottning Christinas privilegier för prästeståndet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
JAN LIEDGREN
Resolutionen på besvären hänvisade som svar härpå endast till
riksdagsbeslutet och regeringsformen. I § i av det förra upprepades
förbehållet från 1633 för privilegiebekräftelse vid drottningens
myndighet, och det tillades, att detta gällde privilegier i både andligt
och världsligt stånd. Såsom prästerskapet begärt blev också i
regeringsformens § 25 landshövdingarnas uppgift bestämd så, att
biskoparnas myndighet icke skulle minskas utan snarare stärkas.
Emellertid kom följande års stora landshövdingeinstruktion att innehålla
för den episkopala självständigheten mera betänkliga uttryck:
landshövdingen skulle »hava uppsikt» samt »förmana» biskop och kapitel
(§ 12).1
Efter reformationen hade kleresiet aldrig lyckats att, såsom adeln,
erhålla någon formlig privilegieurkund, ehuru framställningar och
förslag därtill gjorts vid alla tronskiften och kröningar efter 1592.
Utsträckningen av »jura majestatis in ecclesiasticis»2 var livligt
omstridd även efter den katolske Sigismunds fördrivande; från
1620-talet hade kampen stått om consistorium generale och dess
sammansättning. Prästerskapets ledare i den sistnämnda fejden, biskop
Johannes Rudbeckius i Västerås, som ända sedan Karl IX:s kröning
haft anledning att sysselsätta sig med privilegiefrågan3, utgav på
våren 1636 med inledning och anmärkningar en samling »Privilegia
quaedam doctorum . . . itemque sacerdotum ... et denique
mi-nisterij ecclesiastici in inclyto regno Sueciae a pijs regibus & regni
proceribus quondam, et etiamnum in multis, benigne concessa et
indulta».4 Att Västeråsbiskopen utan att ens omnämna besluten i
Västerås 1527 hade »låtet tryckja desse privilegia under papatu»
och förklarat dem ännu delvis tillämpliga, ansågs giva boken och dess
utgivare en misstänkt papistisk färg. Inför riksrådet fick Rudbeckius
en kraftig skrapa i juni 1636, och den upprepades i skärpt form i
juli, då Axel Oxenstierna återkommit från Tyskland. Privilegieedi-
1 (C. G. Styffe:) Samling af instructioner . . . för landtregeringen, 1852,
s. 191 ff.
2 Se bl. a. Appelberg, Kyrkans rättsliga ställning, s. 124—140, 158—178;
H. Cnattingius, Den centrala kyrkostyrelsen i Sverige 1611—1636, 1939.
3 Se t. ex. SRP 1636 21 juni (s. 300 f.).
4 Utom de inalles 14 kända exemplar, som uppräknas av frih. Johannes
Rudbeck i Bibliotheca Rudbeckiana, 1918, s. 59 ff., finnes ytterligare ett ex.
(av den sällsyntare typen med förord dat. 3 maj) i den Hülpherska
småtryck-samlingen vol. LXXXVII, Västerås Lärov. bibi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
