Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Jan Liedgren, Tillkomsten av drottning Christinas privilegier för prästeståndet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DROTTNING CHRISTINAS PRIVILEGIER FÖR PRÄSTESTÅNDET I47
kröningsriksdagen 16171, och i olika mera undangömda
formuleringar kom det igen i förslagen 1647 och infördes i 1647 och 1650
års privilegiebrev.
Den första paragrafen av Johannes Matthiaes privilegieförslag
har uppenbarligen innehållit en försäkran i lärofrågan, och där
torde, liksom i § 1 av drottningens försäkran den 7 december 1644,
endast ha åberopats de profetiska och apostoliska skrifterna,
Augs-burgska bekännelsen och Uppsala mötes beslut. När förslaget
föredrogs i rådet den 30 november 1644 påyrkades, att man i anslutning
till Gustaf Adolfs kungaförsäkran borde tillägga den från Uppsala
mötes beslut och Sigismunds försäkran 15942 härstammande frasen,
att religionen skulle bibehållas sådan den var i konung Gustafs
sista och konung Johans första regementstid3. Inom rådet föreslogs
också, att man skulle insätta Luthers lilla katekes, som åberopats i
RF 1634 § i. Strängnäsbiskopen ville ej gärna gå med därpå4, och
annat var ju ej att vänta. Av motsatt åsikt voro biskoparna Petrus
Bjugg i Viborg, Jonas Magni i Skara och Jonas Petri i Linköping. —
Den sistnämnde insjuknade samma dag och avled två veckor senare,
men trots sin sjukdom intresserade han sig livligt för de aktuella
ärendena, bl. a. prästerskapets »immuniteter» och stiftets
postulaten5 Dessa postulater gingo dock icke längre i lärofrågan än
Johannes Matthiaes förslag.
Vad rådsherrarna främst opponerade mot var de absolutistiska
tendenser, som de spårade hos prästerskapet och enkannerligen hos
biskoparna.6 Man syftade bl. a. på biskoparnas anspråk på avgö-
1 Avskrifter bl. a. i E 365, XJXJB, och i Acta comitiorum 1600—1638,
Västerås domk. ark.
2 SRA 1592—97, s. 88 och 328, SRA 1611—16, s. 71.
3 Protokollisten har (Rådsprot. 30 nov. 1644, RA) råkat skriva »Gustafs»
på båda ställena och sedan rättat på första stället till »Johans». Så är
texten tryckt SRP 1644, s. 673 utan varje antydan om den ursprungliga
formuleringen eller det felaktiga i rättelsen. Jfr nedan s. 163 not 1.
4 »Doctor Johan seijer, det är inthet canonicum scriptum, och man moste
först förena sig», SRP 1644 30 nov.
5 Kyrkoherde Nicolaus Juringius i Ekeby, som var en av stiftets
riksdagsmän, har till en 1645 tryckt likpredikan över Jonas Petri fogat en »Relation»
över biskopens riksdagsvistelse och sista sjukdom.
6 SRP 1644 2 och 4 dec. Jfr Sjöblom, a. a., s. 27 ff.,’ Lövgren, a. a., s.
37 ff., — Hacklin, a. a., II, s. 131 not 2, antager, att det aktstycke, som
diskuterades i rådet 4 dec. 1644, varit ett kyrkoordningsförslag och icke ett
privilegieförslag. Antagandet är säkerligen förfelat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
