Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Jan Liedgren, Tillkomsten av drottning Christinas privilegier för prästeståndet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DROTTNING CHRISTINAS PRIVILEGIER FÖR PRÄSTESTÅNDET I47
De båda nu nämnda biskoparna synas ha varit alltför upptagna
av lärostriden för att ägna sig åt privilegiefrågan, ehuru de både
förr och senare ådagalade kunskaper och intresse i politiska frågor.
Större uppmärksamhet visades ärendet av de vid denna riksdag
nyvalda biskoparna, bl. a. Johannes Lenaeus, som efterträdde
Paulinus i ärkestiftet, och Andreas Prytz, som förflyttades från Göteborg
till Linköping, men framför andra Olavus Laurelius, som från pastor
primarius i Stockholm blev Rudbeckius’ efterträdare i Västerås.1
Ståndets sekreterare vid riksdagen (»notarier») voro prosten i
Söderköping Samuel Enander, sedan bekant som biskop i Linköping, och
lektorn i Stockholm Andreas Tolstadius, och dessa båda ha förvisso
ej blott som skrivare lämnat sin medverkan vid privilegiernas
utformning.
Många äldre prästerliga privilegier eller petitioner därom måste
ha utnyttjats vid privilegiearbetet under 1640-talet.2 Intresset för
de medeltida frihetsbreven slocknade icke med indragningen av
Rudbeckii »Privilegia doctorum».3 Ur Gustaf II Adolfs
konungaförsäkran 1611 äro de slutliga privilegiernas båda första paragrafer
nästan ordagrant hämtade. Postulaterna från kröningsriksdagen
16174 och från tiden för Uppsala möte och Sigismunds kröning 15945
1 Laurelius förklarar själv i sin försvarsskrift 7 nov. 1650 (Engeströmska
saml. B X, 1, 29, KB), att biskopskollegiet 1647 tjänstgjorde som
privilegieberedning, varvid somliga biträdde muntligen, somliga skriftligen, och att
han själv fått i uppdrag att fullfölja arbetet. Han upprepar också några år
senare i företalet till ett av sina kyrkoordningsförslag, att »Anno 1647 af samptl.
Rijks Presterskapet församlat i Stockholms Rijksdagh, migh blef förtrodt at
■concipera wåra Privilegier». Egenhändigt rättat exemplar är K 66, UUB;
cit. av Hacklin, a. a., II, s. 132 not 3. Jfr nedan redovisade källor.
2 C. G. Warmholtz upptager i Bibliotheca Historien Sveo-Gothica, III,
1787, såsom n:o 2439 a »Msc. Samling . . . öfverlemnad til Drotn. Christina».
Sammelbandet ifråga, nu sign. A 946, KB, har varken detta innehåll eller denna
utanskrift. Tydligen härstammar det från Västerås stift. Handlingar därur
ha tryckts av H. Lundström, Undersökningar och aktstycken, 1898, s. 98—113.
3 Se ovan s. 150 f. Även av de kyrkliga privilegierna från medeltiden voro
avskrifter infogade i Postulata nobilium 1594 (se SRA 1592—97 s. 401);
1590-talshandskrifter av dessa finnas i UUB utom i N 180 också i B 119 och i B 361.
1 Samtida avskrifter i E 365, UUB, och i Acta comitiorum 1600—1638,
Västerås domk.-ark. Dessa postulater utgå delvis från Johan III:s
kröningsartiklar 1569, SRA 1561—92 s. 396 f.
5 SRA 1592—97, s. 99 ff., 197 ff., 424 ff., 517 ff. — Under 1650 års
riksdag utlånade A. J. Messenius till Joannes Terserus och Christoffer Siggonis i
11 —38858. Kyrkohist. Årsskrift 193g.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
