Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Jan Liedgren, Tillkomsten av drottning Christinas privilegier för prästeståndet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164
JAN LIEDGREN
skydd mot olaga häktning och i viss mån forum privilegiatum (inför
domkapitlet). Landshövdingars och befallningsmäns stöd åt
biskopar och präster utfästes i § 24, och § 25 innehöll en försäkran, att
prästerskapet »såsom it wist och stadight stand i landet» skulle bliva
hållet vid lag och rätt efter Sveriges lag och allt som föreskrivet
stode, samt den förut omtalade sigilleringsfrasen. Därefter följde
ytterligare en § 26, som uttalade en förväntan, att kleresiet å sin
sida skulle troget fylla sina plikter både mot församlingen och mot
överheten.
I huvudsak är det Enanderska konceptet grundvalen för de av
drottningen den 20 september 1647 utfärdade privilegierna och
därigenom också för 1650 års privilegieurkund, som »förnyades» 1675
och i viktiga delar går igen i 1723 års prästerliga privilegier.1
Ett större parti försvann emellertid nästan helt och hållet redan
vid regeringsmaktens granskning 1647. Det var §§ 12—152, som voro
den ringa ersättningen för det projekt till kyrkoordning och
stiftsstyrelseinstruktion, som tydligen ingått i Johannes Matthiaes
privilegieförslag. Här förutsättes (§§ 14—15), att en »forma
consisto-rii» senare skaU utarbetas och stadfästas av drottningen till
efterlevnad inom alla domkapitel, så att likformighet uppstår vid
rättskipningen. Uttryckligen föreskrives, att allt bör ske »collegialiter»;
någon biskopsabsolutism kunde ej misstänkas lura här såsom i
Matthiaes förslag. Även frågan om kyrkoordningen skjutes undan,
men vissa riktlinjer uppdragas (§13, jfr §21). Den gamla
kyrkoordningen från 1571 värderas mycket högt och får ingalunda
överträdas. Det medges dock, att bestämmelserna i några stycken icke
äro alldeles tillämpliga, och att förtydliganden, tillägg och
förbättringar kunna behövas. Därför bör man snarast sammanställa ett
supplement för att skänka den gamla kyrkoordningen ny styrka.
Tillkomsten av ett sådant supplement skulle även hindra »någon
irring», när en alldeles ny kyrkoordning utarbetades, vilket
näppeligen ansågs brådskande. Man har alltså accepterat en tilläggslinje
i syfte att rädda det gamla.
När förslaget kom till drottningen och rådet3, beslöto de att upp-
1 Jfr tablån i KÅ 1938, s. 231 f.
2 Tryckta i KÅ 1938, s. 230 f.
3 SRP 1647 2 aug. och 15 sept. samt randanteckningarna i det av
Laure-lius inlämnade förslaget, Acta ecclesiastica vol. 36, RA.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
