Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Jan Liedgren, Tillkomsten av drottning Christinas privilegier för prästeståndet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DROTTNING CHRISTINAS PRIVILEGIER FÖR PRÄSTESTÅNDET I47
koll ger samma upplysning och tillägger, att Laurelius och ståndets
förut nämnde notarie kommitterats, därför att de voro bosatta i
Stockholm.1
Den 4 april utfärdades kort efter riksdagens slut resolution på
prästeståndets besvär, vilken först och främst stadgade om
främmandes religionsutövning.2 Vidare skulle det högre prästerskapet
få njuta sin tionde utan avkortning, men samma förmån vägrades
prästerskapet i gemen.3 Därmed var även svar givet på samma krav
i § 4 av ståndets privilegieförslag, och privilegiebrevet formulerades
1 denna punkt efter mönster av och med hänvisning till
besvärsresolutionen. År 1650 godkändes kravet för alla. Den tredje och
sista besvärspunkten var riktad mot förskingring av kyrkogods
genom frälseköp eller liknande förfaringssätt; en särskild förteckning
över sådana fall hade upprättats.4 Drottningens resolution blev
ganska tillmötesgående och föreskrev, att de som skaffat sig
kyrkogods vore skyldiga att återställa det mot vederlag av kronan.
Därmed var en annan del av privilegieförslagets § 4 i princip godkänd.
Några andra resultat av ståndets aktion hördes ej av under den
närmaste tiden.
Prästeståndets privilegieförslag5, som ingivits i slutet av mars
1647, fick ligga i fyra månader, innan det äntligen trots
rikskanslerns frånvaro togs upp till granskning inom riksrådet den 2 augusti6.
Axel Oxenstierna, som varit sjuklig och i onåd sedan riksdagen och
vid midsommar lämnat Stockholm, hindrades av sin sjukdom att
1 Protokollsnotisen 28 mars 1647 tryckt i Ahlquist, Bidrag, I, s. 118.
2 Se ovan s. 160.
3 Möjligt är att kravet härpå går tillbaka på §§ 16, 18 och 19 i Linköpings
stifts postulata 1644, W 583, UUB.
4 Denna förteckning är inbunden bland Prästeståndets protokoll 1647,
RA; se Lövgren, a. a., s. 51. Sådana klagomål hade besvarats redan i
resolutionen på prästerskapets besvär 30 nov. 1643, men de upprepades 1644 i
besvären från Strängnäs och Linköpings stift, se ovan s. 152.
5 Förslaget, som är en renskrift efter Laurelius-konceptet K 70: 125, UUB,
förvaras i Acta ecclesiastica, vol. 36, RA. Det är försett med flera
blyertsanteckningar, som vid undersökning befunnits härröra från rådssammanträdet
2 aug. och icke från 15 sept., vilket en nära samtida kanslipåteckning låter
förmoda. Jfr nedan s. 171 not 2. Gullstrands antaganden, a. a., s. 93, äro alltså
icke helt riktiga.
6 SRP 1647, s. 154 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
