Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Jan Liedgren, Tillkomsten av drottning Christinas privilegier för prästeståndet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DROTTNING CHRISTINAS PRIVILEGIER FÖR PRÄSTESTÅNDET
I47
han utbetalat något mer än vad han fått in, beroende på att medel
ännu ej influtit från alla stift.1
Gemene prästerskapet kom även med preciserade önskemål
rörande ståndets privilegier. Förut har nämnts deras ogillande av att
adelns skyldighet att deltaga i de offentliga gudstjänsterna, låta
döpa barn och begå nattvarden i kyrkorna skenbarligen var inskränkt
till »gemene» adeln.2
I tredje punkten av sin skrivelse begärde de, att privilegierna
skulle utökas med ett stadgande, som gav kyrkoherdarna rätt att
sammankalla församlingens invånare till sockenstämma för
ekonomiska ärenden och för vidmakthållande av kyrkotukten samt gav
prästen särskilt skydd i denna ämbetsutövning. Biskop Laurelius,
som också vid 1650 års riksdag betroddes med att redigera
privilegierna3, införde därför i sitt första koncept" dels en helt ny paragraf
om sockenstämmor närmast efter § 20 i 1647 års privilegier, dels ett
längre tillägg till § 1 om nödvändigheten att tillgripa kyrkoplikt mot
svärjande och bannande och mot försummelse av gudstjänsterna.
Ett par blyertsanteckningar låta kanske förmoda, att Emporagrius
nu utvecklat sina idéer om sockensjälvstyrelsens organisation
genom kyrkoråd.5 Termen kyrkoråd fick dock ingen plats i
privilegiebrevet eller i förslagen därtill, men möjlighet gavs att inrätta en
fullmäktigeinstitution med kyrkovärdar och sexmän som kärna.6
Såsom föremål för sockenstämmas eller fullmäktiges verksamhet
nämndes dels kyrkans ekonomi7, dels »kyrkodisciplinen» inom
socknen. Detta utvecklades vidare i det följande konceptet8, där det
föreslagna tillägget till § 1 inarbetades i sockenstämmoparagrafen.
1 Tablån är inbunden bland Prästeståndets protokoll 1647, fol. 136, RA.
Enligt Jonas Petris dagbok uppvisades den 10 sept., HSH XXII, s. 185.
2 Se ovan s. 173 f.
3 Se t. ex. Prästeståndets protokoll 18 juli 1650, RA.
4 K 70: 21. Detta stycke avtryckt av Gullstrand, a. a., s. 94.
5 Jfr Gullstrand, a. a., s. 87. Laurelius tyckes ej ha använt termen
kyrkoråd förrän i början av 1651; se Hacklin, a. a., s. 105 ff., och Gullstrand,
a. a., s. 96—98.
6 Gullstrand, a. a., s. 94 f., torde ha övervärderat den av honom
kursiverade ändringen, som är så sen att den införts som rättelse i det av ståndet
inlämnade förslaget, Acta ecclesiastica vol. 36, RA.
7 Liknande hade påbjudits vid prästmöte i ärkestiftet 1648, se Uppsala
domkapitels protokoll 29 jan. 1648, ULA.
8 K 70: 126, UUB.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
