Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Jan Liedgren, Tillkomsten av drottning Christinas privilegier för prästeståndet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DROTTNING CHRISTINAS PRIVILEGIER FÖR PRÄSTESTÅNDET I47
Fors. Främst begäres här, att prästerskapet, i enlighet med vad som
ställts i utsikt 1630 och 1642, skulle befrias från de många
krigshjälperna, sedan nu freden återvunnits. Till förbättring av
»sacella-nernas» svaga ekonomi önskade man, att deras boställen skulle få
samma privilegierade ställning som de gamla prästgårdarna. Vidare
klagades, att prästerskapet ej som sig borde fick åtnjuta tionde och
andra rättigheter av sockenborna, och därför krävdes ny bekräftelse
av föregående konungars brev därom.1 I synnerhet besvärade man
sig över de många nybyggda sätesgårdarna, varifrån prästerskapet
hade svårt att indriva sina gamla inkomster i kvick- och skafttionde
etc.2 Endast i § 7 framfördes ett lokalt klagomål, rörande
skyldigheten för prästerna i Nyköpingstrakten att erlägga skatt i smör,
ehuru samma skatt annars utgick i penningar.
I Strängnäsbesvären framställdes också (§ 5) en uttrycklig
anhållan om bekräftelse på »presterskapsens giffne privilegier» och om
att den utlovade nya kyrkoordningen snarast skulle framläggas till
granskning i prästeståndet för att vinna dess samtycke, innan den
trycktes. Slutligen begärdes (§ 9), att prästers och andra Sveriges
invånares studerade barn måtte befordras till lämpliga tjänster i
riket framför utlänningar.
De nu refererade besvären från Strängnäs stift överarbetades
1 Tiondemandatet 1617 finnes i avskrift med Christoffer Siggonis’
handstil i K 23, UUB. Avskrifter av sådana förordningar äro vanliga i prästerliga
samlingar från denna tid, t. ex. A 946, KB.
2 Av säterierna borde alltjämt erläggas den prästerna tillkommande
ter-tialtionden liksom också kvicktionde o. d., men säterierna voro befriade från
kronotionden (-/3 av sädestionden). Då den sistnämnda i stor utsträckning
var anslagen till kyrkliga ändamål (skolors och hospitals »tunnor», vederlag,
vin- och byggningssäd m. m.) drabbades prästeståndet automatiskt av
förluster genom säteribildningen. Det är över förluster av sistnämnda art, som
prästerna i allmänhet klagade, medan det däremot (enligt vad fil. mag.
Torsten Lagerstedt meddelat) är regel, att säterierna riktigt utgjort
tertialtion-den. — Som bekant utvecklades frågan om säteritionden i flera andra
aktstycken från denna riksdag, främst i prästeståndets den 21 aug. inlämnade besvär
(HSH XXII, s. 271 ff., jfr Holm, a. a., s. 284 not 1) men även vid flera andra
tillfällen, se t. ex. HSH XXII, s. 76, 94, 107, 119 och 298; jfr Lövgren, a. a.,
s. 67, 101, 129. — Problemen kring tionden hava i denna uppsats endast flyktigt
berörts, men privilegiekoncepten, besvären och flera andra här anförda källor
kunde med fördel utnyttjas för en välbehövlig undersökning av det viktiga ämnet.
Frågan 0111 säteritionden diskuterades mycket under ståndsstriden mot slutet
av frihetstiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
