- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettionionde årgången, 1939 /
184

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Jan Liedgren, Tillkomsten av drottning Christinas privilegier för prästeståndet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i8o

JAN LIEDGREN

ordningsförslaget, innan det godkändes, och fastän Laurelius lämnat
löftet oförändrat.

Under sina strävanden att erhålla privilegier hade prästerskapet
både 1647 och tidigare sökt avskaffa den för ett rättvist
befordrings-systein hinderliga vanan, att tjänstsökande förvärvade sig
rekommendationer (»promotorial») av inflytelserika personer och t. o. m.
av regeringen själv.1 Frågan tangerade både regalrätten och
patro-natsrätten. Efter påpekanden inom riksrådet och trots
Emporag-rius’ promemoria infördes i 1647 års privilegiebrev § 14 ett
uttryckligt förbehåll för Kungl. Maj:ts rätt att benåda med promotorial,
vilkas rättsverkningar dock ej fixerades. Detta förbehåll strök
Laurelius genast 1650, och samtidigt som han förbjöd prästerna att söka
promotorial hos överheten eller andra, utvecklade han, huru endast
lärdom och förtjänst borde vara avgörande vid prästtillsättningarna.
I den sammanställning2, som gjordes i kansliet av 1647 års
privilegier och prästeståndets omarbetade förslag 1650, upptog man
visserligen Laurelius’ tillägg men vågade ej verkställa strykningen
av förbehållet, som därför också inflöt i det nya privilegiebrevet.
Då det även nu placerades i slutet av paragrafen (§ 17), kom det att
stå i direkt motsättning till principen om lärdom och förtjänst som
enda befordringsgrund, vilket ej varit fallet 1647. Den synnerligen
olyckligt formulerade reservationen försvann, när privilegierna
»förnyades» 1675.3

Sedan Laurelius i sitt första koncept infört de förbättringar,
som ståndets ledamöter skriftligen eller muntligen föreslagit, lät han
renskriva privilegieprojektet i dess nya skick,4 varefter det upplästes
och diskuterades vid plenum den 23 och 24 juli.5 Ytterligare ändringar

1 Jfr ovan s. 151 f., 157 f., 166.

2 Acta ecclesiastica vol. 36, RA.

3 Jfr Malmström, Ad historiam ecclesiae suecanae . . . annotata, s. 45 not
6 samt s. 30 not 2. — Holmdahl, a. a., s. 173 ff., fäster intet avseende vid
reservationen för de kungliga promotorialen, men han har icke tagit del av de
otryckta källornas vittnesbörd om kungamaktens och biskoparnas olika
strävanden. Större uppmärksamhet har ägnats biskoparnas kamp mot
promotorialen av Sjöblom, a. a., s. 56—84.

4 K 70: 126. Muntliga överläggningar se t. ex. HSH XXII, s. 81.

6 Prästeståndets protokoll 23 juli 1650, RA. Jonas Petris dagbok 23 och
24 juli 1650, HSH XXII, s. 85, 90. De båda källorna äro icke helt
samstämmiga, och det är endast sannolikhetsskäl, som tala för att just K 70: 126 nu
upplästes.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:11:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1939/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free