Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Holger Nilsson (†) och Nils Söderlind, Fredric Thingvall och Norrlandsläseriets uppkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fredric thing vall och norrlandsläseriets uppkomst 2 1 5
»sinne, eller Gudi behagelig, som åstadkommer bättring till
salig-»het, det sker medelst bättringens senare del.
I anledning af Candid. Thingwalls ord, i före nämda dess
dictamen: Eftei■ wi weta att Christendomen begynnes och sedan fortsättes
med en tilltagande andans fattigdom frågades:
9. Månn Christendomen i sitt lopp skal häldrc beskrifwas af
tilltagande brist, än af de nådeskatter, af htvilka wi såsom rätta Christna
war da delaktiga?
Sw. Kan så mycket mindre ske som Christendomen ej består
uti någon känd och erkänd brist, utan deruti att man genom tron
werkeligen har honom inneboende i sitt hjerta, och att man
efterföljer hans fotspår. Men den kända och erkända bristen eller
andel. fattigdomen gör det att jag icke finner något godt hos mig,
utan med Paulo anser mig beständigt såsom den förnämligaste bland
syndare.
»Thingwall erindrades, att ehuru det senare är i så måtto
san-»ning, att äfwen de Christtrogne städse erkänna måste sin egen
»oförmögenhet i andeliga ting, och att af egna krafter något kunna
»werka, lärer han dock, enligt den förra delen af sitt swar finna
»den anmärkta utlåtelsen ei warit synnerligen beqwäm, utan at en
»san Christendom häldre må förmodas och önskas warda fortsatt
»med tillwäxt i nåden, såsom Paulus, skrifwandes om sina
Corin-»thier, tackar Gud för den nåd, som dem gifwen war genom
Je-»sum Christum, så att de uti ali stycke woro rike wordne genom
»honom.
10. Fr. Hvarifrån hämta wi det ordet andelig fattigdom?
Sw. Matth. 5: Salige äro de andel, fattige etc.
11. Fr. Om på detta ställe saligheten tillägges de andeliga
fattige, i och för sig sielfva, eller, om att så beprisas, de derpå i
samma text följande och till salighets ordningen samt en sann
Christendom hörande stycker böra sammanläggas?
Sw. med nej till det förra och ja till det senare.
12: Frågades: månn det talesättet bör gillas som icke länge
sedan af en wiss lärare förts, att en obeskrifwelig salighet, äfwen för
de rättfärdiggjorde, består deruti att hafwa intet?
Sw. Att se det man af sig sjelf intet hafwer något och då i sin
fattigdom gå till Herran Jesum, som hafwer alt, det är för de
oom-wända och för de omwända en obeskrifwelig salighet, öfwerstigande
ali werldenes herlighet. Men att werkeligen hafwa intet, och icke
heller i sin fattigdom söka något det är ingen salighet, i hwilket
afseende talesättet icke duger.
»Sades, att som annat är att gå, neml. i en rätt ordning till
»Herren Jesum, annat att hafwa intet, som äfwen kan sägas om de
»ogudaktiga, så wore detta uttryck icke att gilla.
Som uti samma dictamen pag. 5 står, att en hel Predikan kunna
wi icke holla om en enda Christendomspligt, ty då måste de fleste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
