Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Hans Toll, Cistercienser-munkar uti Erik den Heliges gårdskapell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CISTERCIENSER-MUNKAR UTI ERIK DEN HEI.IGES GÅRDSKAPELL? 269
till att börja med framhålla, dels att i Sigtuna inkommo senare s. k.
predikarebröder, dels att uti förenämnda St. Olovs församling, dit
Wiby hörde, låg och ligger egendomen Wenngarn. Rörande denna
sistnämnda skola vi meddela följande: Den 29 dec. 12791 bortgiver
Johannes Carlsson av Fånö till predikarebröderna i fråga, hos vilka han
utväljer sin gravplats, träsket Musamyr, som han med säkerhet erfar
skänkts dit av dominus »Gerone». — Den 27 sept. 12822 stadfäster
denne Johannes’ änka Ragnhild åt bemälde bröder sagda Musamyr,
beläget vid Sigtuna, som överlämnats till dem av »dominus Gera de
Winagarnum». Samtidigt härmed lämnar hon till klosternunnorna i
Skenninge avkomsten av Wenngarn. — Den 22 januari 12843 skänker
Peter Carlson av Fånö från Wiby en penninggåva till bemälda
Sigtuna-predikarebröder, hos vilka han utväljer sin gravplats. — Den 14 sept.
12864 utgiver domina Elisabeth »domini Geronis quondam filia» (alltså
dennes dotter och ej, såsom D. S. felaktigt uppgiver, hans änka) till
predikarebröderna i Sigtuna, hos vilka hon utväljer sin gravplats, sin
gård Löstum samt till klostersystrarne i Skenninge gården »Twetum in
Fånö». — Den 10 dec. 12885 bekräftar förenämnde Johan Carlsons änka
Ragnhild predikarebröderna i fråga (hos vilka hon väljer sin
gravplats vid sidan av denne sin (förste) man) uti besittningen av »sjön eller
träsket» Musamyr (varifrån bröderna ledde vattnet till sin kvarn). —
Och slutligen skola vi här nämna den urkund av den 3 sept. 1308°, uti
vilken Peter Carlson av Fånö från Wiby utställer ett testamente
tilldelande penningar åt oftanämnde predikarebröder, hos vilka han
utväljer sin gravplats. Det är att uppmärksammas, att vi uti ovannämnde
Peter och Johan samt i den sistnämndes son Folke möta medlemmar
av den s. k. Fånöätten.’
Av ovanstående kunna vi draga följande slutsatser: Det måste
hava existerat något släktskapsband mellan ä ena sidan Elisabeth och
dennas fader Gere, som möjligen varit identisk med, men antagligen på
annat sätt befryndad med den ovan först omnämnde personen med
samma namn8, å andra sidan dessa medlemmar av Fånöätten. De äro
1 DS n:o 695. 2 DS n:o 756. 3 DS n:o 782.
4 DS n:o 91S. 5 DS n:o 981. 0 DS n:o 1598.
7 Om denna se: KHK: Aspenäs- och Fånöätternas härstamning [HT 1883];
Toll, Folkungaroten [Fornvännen, 1924]; Toll, Något om Erikskrönikans
kronologiska uppställningssystem [HT f. Finl. 1925].
" Den ovannämnda första odaterade urkund, i vilken Gere nämnes, måste
vara utställd under perioden 1164—67. Då hade pågått en långvarig tvist
mellan honom och modern; dock kan näppeligen tvisten börjat tidigare än
1162, enär cistercienserna[s konvent] då torde hava kommit till Sæby (se här
nedan sid. 272 not 5). Gere kan då hava varit född kring mitten av
århundradet och kan därför möjligen hava haft en dotter ännu i livet år 1286. Geres
egen död verkar, som synes, såsom något ganska förflutet, redan i ovanstående
urkund av år 1279.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
