Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Hans Toll, Cistercienser-munkar uti Erik den Heliges gårdskapell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270
HANS TOLL
sålunda på olika tider ägare av såväl Wenngarn som Wiby. Huru detta
senare övergått i Fånöättens hand från att hava genom bytet tillfallit
konungen är ej känt. Att så i realiteten skedde, måste dock hava varit
beroende därå, att egendomarna i fråga tidigare ägts av ättens blodsfränder.
Vi övergå nu till att något orda om Wibymunkarnes öden, sedan
de lämnat sitt gamla kloster invid Sigtuna. För deras följande vistelse
skola vi här urskilja två perioder: tiden före den 2 juli 1283, och den
därefter följande.
Vad då angår till att börja med den förstnämnda, skola vi bedja
läsaren noggrant aktgiva på vad här ovan under den fjärde och femte
odaterade urkunden framhållits, nämligen att visserligen församlingen,
dit de kommo, hette Juleta, men att de själva fingo till egendom gården
Seby därstädes, som tycks hava varit konung Knuts enskilda egendom,
samt att därtill anslagits dit hörande egendomar, vilka torde varit
delar av Uppsala öds gods. På denna sin gård hade konungen ett kapell,
och dess präst hade där uppodlat mark intill. Detta kapell har
synbarligen ursprungligen kallats Seby kapell, vilket namn man anser
latiniserats till det namn Saba som det i regel under här ifrågavarande period
bär. Emellertid hava vi om detta i en gammal kronologi följande
uppgift: »År 1159 kom konventet till Saba».1 Detta kan, till synes, strida mot
urkundernas vittnesbörd, att detta skedde först under Knut Eriksons
regering. Och vi böra erkänna, att uttrycket är något oegentligt, dock
mera till form än innehåll. Bröderna i Wiby tyckas nämligen visserligen
hava varit kvar där, då ovannämnda första odaterade urkund
utfärdades, vilket måste skett mellan ärkebiskop Stephans val år 1164 och
Karl Sverkersons död år 11672, och detsamma kan sägas vara fallet,
när Knut Erikson utfärdade ovannämnda andra och tredje urkunder,
varvid vi emellertid noga skola uppmärksamma, att fjärde och femte
breven tydligt visa, att då under sistnämnde konungs regeringstid voro
bröderna icke längre kvar i W?iby, fast de behållit sina dit anslagna gods,
samt att dessa urkunder icke lägga hinder för den uppfattning, att
bröderna kommit till Seby, utan att och innan de uppnått äganderätt därstädes.
Om vi nu efter denna utredning slutligt skärskåda kronologiens
ovannämnda citat, så kunna vi här tänka oss tvenne möjligheter: Antingen
kan redan Wibyklostret, något som dock ej kan urkundligt visas, hava
— av obekant anledning — fått namnet Saba, eller kan den präst, som
vi ovan sett, uppodlat mark vid »kapellet»3 å Knut Eriksons ägande gård
1 SRS I, s. 23. En annan kronologi (a. a., s. 51) har här årtalet 1260 med
händelsen nämnd före notisen om Erik den heliges död.
2 Se identisk notis härom uti förest, not 8 sid. 269.
3 Sedan detta skrivits, finna vi hos Hildebrand, Sveriges medeltid, III,
s. 74, följande anfört: »I en icke daterad skrivelse (DS n:o 68) talar han (Knut
Erikson) om sin gård ’i Juloth’ och tvenne jordar vid sidan av kapellet. —
Detta kapell torde vara anlagt av konungen eller någon av hans föregångare. —
Kapellet försvann helt visst, när klostret flyttats dit.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
