Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Einar Molland, The conception of the Gospel in the Alexandrian theology (Professor Hjalmar Lindroth) - Gunnar Hultgren, Det evangeliska kärleksbudet hos Augustinus — dess filosofiska och teologiska tolkning i hans skrifter 386—400 (Professor Hjalmar Lindroth)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
287 GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR
liga och den fullkomliga uppenbarelsen. De stå icke i motsats till
varandra som illusion och sanning, men de förhålla sig till varandra som
sanningens skugga till sanningen själv (s. 150). Detta är emellertid icke
att förstå platonskt. Origenes har verkligen en eskatologi, varigenom
han skiljer sig från icke-kristna platoniker (s. 155). Gamla testamentet
fick sin uppfyllelse i evangeliet eller Nya testamentet. Jonas tecken
uppfylldes i Kristi uppståndelse (s. 151). På samma sätt ha alla ting i
det tidliga evangeliet sin motsvarighet i det himmelska och eviga och
nå där sin uppfyllelse och fulländning (s. 153). Den andliga världen
betecknar icke blott fulländningen, utan även slutet på historien.
I arbetets sista avsnitt drar Molland slutsatserna av sin på ingående
primärforskning grundade undersökning av de stora alexandrinernas
teologi. Naturligt och tacknämligt är, att han konfronterar Clemens’
och Origenes’ evangeliekonception med Luthers åskådning, där ju
evangeliet stod i centrum. Det är förvisso en träffande karakteristik, då
Molland framhåller, att luthersk och alexandrinsk teologi beteckna två
världar, där varje ord och tanke ha olika färg (s. 172). Det är också
träffande, då han karakteriserar alexandrinarnas teologi som
objekti-vistisk i betydelse av, att den utgör ett harmoniskt helt av kosmologi,
soteriologi och historiefilosofi (ibid.). Men då han i motsats härtill
betecknar Luthers teologi som antropocentrisk och menar, att Luther i
centrum av sin åskådning ställer tanken på människans frälsning, samt
i Luthers lära om justificatio sola fide ser ett bevis härför (ibid.), är
detta synnerligen missvisande. Den personliga sympati och varma
uppskattning, varmed han i samma mån bemöter den alexandrinska
teologien, ger framställningen visst liv, men är teologiskt-vetenskapligt
utan betydelse.
Det senast sagda må icke fördunkla det huvudintrycket, att vi i
Mollands ut från en central synpunkt företagna undersökning av Clemens’
och Origenes’ teologi hava ett synnerligen gediget, om ingående
primärforskning vittnande arbete, för vilket vi äro honom stor tack skyldiga.
Med glädje och förväntan emotse vi den bebådade fortsättningen av
undersökningarna av evangeliekonceptionen i gamla kyrkan.
Hjalmar Lindroth.
Uppsala.
Gunnar Hultgren, Det evangeliska kärleksbudet hos Augustinus
— dess filosofiska och teologiska tolkning i hans skrifter 386—400.
Stockholm 1939. Svenska Kyrkans Diakonistyrelses
Bokförlag. 336 s. Pris kr. 5: 50.
Gunnar Hultgren, Le commandement d’amour chez Augustin —
interpretation philosophique et théologique dyapres les écrits de la
période 386—400. Paris 1939. Librairie Philosophique J. Vrin.
311 s. Pris fr. 45.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
