Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Gunnar Hultgren, Det evangeliska kärleksbudet hos Augustinus — dess filosofiska och teologiska tolkning i hans skrifter 386—400 (Professor Hjalmar Lindroth)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
288
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR
Ovanstående undersökning, som år 1939 utgivits i en svensk och
en fransk upplaga, innefattar två huvudavdelningar. Den första
utgör en immanent genetisk undersökning av kärleksbudets tolkning hos
Augustinus under perioden 386—400. Med det utomordentligt viktiga
problemet om auctoritas och ratio, vilket satt djupa spår i den följande
idéhistorien, sätter denna undersökning med kap. 1 in. Medan detta
kapitel väsentligen tar sikte på andra forskares behandling av detta
problem hos Augustinus, går kap. 2 till en primärundersökning av
detsamma ut från De moribus, där Augustinus söker giva en rationell
tolkning av det genom auctoritas, d. v. s. Skriften, uppenbarelsen, givna
kärleksbudet. Genom en analys av De moribus finner förf. en rad
problem, som sammanhänga med Augustinus’ kärleksåskådning och som
bottna i nämnda problem. Då den av Augustinus i De moribus
förebragta motiveringen av kärleksbudet är av dubbel art, dels en
psykologisk, som tar sikte på människans lycksalighetslängtan, dels en
onto-logisk, som hänvisar till den värderangordning, som råder i den givna
verkligheten, går förf. med stöd av Cassiciacum-skrifterna och de
anti-manikeiska skrifterna att i kap. 3 utreda kärleksbudets
psykologisk-ontologiska motivering. I De moribus hade Augustinus ställts icke blott
inför frågan om kärleksbudets motivering, utan även inför problemet
om villkoren för dess förverkligande. Då förf. i kap. 4 går att
undersöka detta problems behandling i Cassiciacum-skrifterna, de
antimani-keiska skrifterna och bibelkommentarerna, visar det sig visserligen,
att auctoritas-momentet, d. v. s. tankar direkt hämtade från den
bibliska uppenbarelsen, steg för steg vinner i betydenhet hos
Augustinus, men att samtidigt det rationella momentet alltjämt på olika sätt
gör sig gällande. Därmed är förf. framme vid den immanent genetiska
undersökningens huvudkapitel, kap. 5, som ger en framställning av
huru de båda principerna auctoritas och ratio samverkat till
uppbyggande av Augustinus’ kärleksåskådning, sådan denna föreligger i
relativt avslutad gestalt i huvudskrifterna omkring år 400. Den immanent
genetiska undersökningens sista kapitel, kap. 6, går att mot bakgrunden
av den vunna totalbilden av Augustinus’ kärleksåskådning teckna vad
förf. kallar den kristliga kärlekens utgestaltning, varvid hänsyn tages
både till gudskärleken, självkärleken och kärleken till nästan.
Uppgiften är här att visa i vad mån de förut angivna principerna satt sin
prägel på bestämningen av dessa kärleksformers väsen ävensom deras
psykologiska och sociala förverkligande.
Arbetets andra huvuddel som inställer Augustinus’ kärleksåskådning
i idéhistorisk belysning, går efter en kort teckning av de historiska
utgångspunkterna i kap. 7 att i kap. 8—10 framställa Augustinus’
åskådning mot bakgrunden av Plotinos’ erosspekulation, Ciceros uppfattning
av vita socialis och Ambrosius’ kärleksåskådning. Här förfar förf. icke
genetiskt genom att besvara den omfattande och svåra frågan, vilka
idéhistoriska inflytelser som tid efter annan påverkat Augustinus’ inre
utveckling. Syftet är att mot bakgrunden av den filosofiska och teolo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
