Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Hal Koch, Danmarks Kirke i den begyndende Højmiddelalder I—II (Professor Knut B. Westman)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300 GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR
dock icke att ge en populär kyrkohistorisk översikt utan att dryfta
historiska problem i diskussion med tidigare författare. Särskilt första
häftet behandlar ju ock högst fundamentala problem i Danmarks
historia: de politiska och kyrkliga förutsättningarna till den storhetstid
som kom under Valdemarerna. Härom har mycket skrivits och mycket
diskuterats. Det finns nog punkter, som förbliva dunkla, men i det hela
måste man säga, att förf. lyckats genom klargörande av vissa
huvudlinjer få fram ett mycket intresseväckande och plausibelt sammanhang.
I uppskattningen av källorna till tidens historia följer förf. de
åsikter, som framförts av bröderna Weibull, framför allt i Curt Weibulls
avhandling om Saxo (1915) och Lauritz Weibulls uppsats om de
lundensiska nekrologierna och Roskildekrönikan (1928). Detta betyder en
mycket väsentlig revision av den tidigare uppfattningen av
utvecklingens gång. Härutinnan har förf. en föregångare i prof. Arups
Danmarks Historie (I, 1925), som likaledes bygger på Weibullarna. Förf.
följer dock icke i allt Arup, utan ger på sina håll skäl för åtskilliga
avvikelser från denne.
Huvudgestalten i förf:s framställning är Eskil, som under sin
fyrtioåriga verksamhetstid egentligen är den som i Danmark inför de
gregorianska idéerna — en insats vars genomgripande betydelse i Danmarks
historia enligt förf. svårligen kan överdrivas. Före honom är visserligen
ett och annat i denna riktning gjort, särskilt under konung Nils’
fredliga regering i början av noo-talet. Däremot är Knut den helige alis
ingen gregorian, snarare en kungamaktens våldsamme främjare, vars
helgonförklaring genomförts av politiska skäl av hans broder och
meningsfrände Erik Ejegod.
Med Eskil komma de gregorianska idealen in på allvar, visserligen
inte utan kompromisser här och där med inhemsk sed, men dock
företrädda med en utpräglad övertygelse och i bestämt samband med
påvestolen. Eskil strider för kyrkans frihet i en rad sammanstötningar
med kungamakten (Erik Emune, Sven Grate, Valdemar den store).
Vad han bekämpar är den linje i den danska samhällsutvecklingen,
som begynner med Knut den helige och Erik Ejegod. Striden slutar
med förlikning, beseglad i Ringsted 1170 med helgonförklaring av Knut
Lavard —• vilket Eskil nu trots tidigare motstånd går med på, ehuru
även denne tillhört den linje han bekämpat — och kröning av Knut
Valdemarsson. Därmed mötas kungamakten och kyrkan till
Valdemarstidens fruktbärande samverkan och harmoni.
Andra häftet börjar med en mycket instruktiv översikt över den
gammalkyrkliga och den germanska kyrkoorganisationstypen.
Därefter tecknas översiktligt undanträngandet i Danmark alltifrån Eskils
tid av det germanska »egenkyrkosystemet». Så följer en detaljerad
framställning av episkopatets ställning och funktioner samt kapitel
om domkapitlen och sockenkyrkorna.
Förf. tager knappt någon hänsyn till den samtida kyrkliga
utvecklingen i de övriga nordiska länderna. Danmark är ju också med hänsyn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
