Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Hal Koch, Danmarks Kirke i den begyndende Højmiddelalder I—II (Professor Knut B. Westman) - Sigfrid von Engeström, Luthers trosbegrepp med särskild hänsyn till försanthållandets betydelse, samt Förlåtelsetanken hos Luther och i nyare evangelisk teologi (Professor Hjalmar Lindroth)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
291 GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR
till gregorianismens inträngande föregångslandet i Norden. Men samma
problem började dock under Eskils tid bli aktuella även i Norge och
Sverige — han hade till kolleger Eystein av Nidaros och Stefan av
Uppsala. En svensk kyrkohistoriker finner många förhållanden olika i
Sverige och i Danmark; men han finner även så många likheter och
analogier, att han även med hänsyn till forskningen i vår egen historia
har stor anledning att vara förf. tacksam.
Knut B. Westman,
Uppsala.
Sigfrid von Engeström, Luthers trosbegrepp med särskild hänsyn
till försanthållandets betydelse. Uppsala Universitets Årsskrift
1933. Teologi 3. 286 s. Pris 9 kr.
Sigfrid von Engeström, Förlåtelsetanken hos Luther och i nyare
evangelisk teologi. Stockholm 1938. Svenska Kyrkans
Diakonistyrelses Bokförlag. 484 s. Pris kr. 9: 50.
Upprepade, gånger framhåller von Engeström, att den uppgift han
ställt för sig i förstnämnda arbete är »av rent historisk art». Han ,avser
icke att »genom en av moderna problemställningar bestämd
helhetskonception göra Luthers åskådning fruktbar för nutiden». Redan i ett
tidigare arbete, »Studier till Wilhelm Herrmanns etik» (1920), där
Herr-mann behandlats väsentligen i förhållande till »protestantismens filosof»
Kant, hade von Engeström framhållit, att då den religiösa tron enligt
Herrmann innebär en subjektiv upplevelse och icke blott ett
försant-hållande, den frågan ligger nära till hands, vilken plats försanthållandet
intar i Luthers trosprincip, som Herrmann ju sökt förbinda med Kants
moralfilosofi. Detta utgör just problemet i von Engeströms ovannämnda
undersökning av Luthers trosbegrepp. Förvisso har von Engeström här
avsett att framhålla, att det väsentliga i Luthers trosbegrepp så litet
avser en subjektiv upplevelse eller erfarenhet och över huvud något
subjektivt hos människan, att tron i stället betyder, att tyngdpunkten
i gudsförhållandet förlagts helt till det objektiva, till vad Gud gjort i
Kristus. För att använda en i nutida teologi ofta använd term skulle
man kunna säga, att tron hos Luther väsentligen innebär uttryck för
den teocentriska inställningen. I vissa sammanhang synes det, som
om von Engeström just velat framhålla denna teocentriska innebörd
i Luthers trosbegrepp. Men då han insätter denna i och för sig riktiga
insikt i den ovan angivna problemställningen: tron såsom subjektiv
upplevelse contra tron såsom försanthållande, kommer han til] det
huvudresultatet, att tron hos Luther väsentligen har intellektualistisk
karaktär och utgör försanthållande av läror, renlärighet. Skulle man
i en enda sats samla resultatet av von Engeströms undersökning, så
bleve det den tesen, att Luther med sitt trosbegrepp icke väsentligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
