Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - David Lindquist, Studier i den svenska andaktslitteraturen under Stormaktstidevarvet (Pastor Åke Zetterberg)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR
maktstidevarvets andaktslitteratur.» Om den första delen
huvudsakligen haft en registrerande, bibliografisk prägel, har den andra delen
energiskt tagit upp till behandling en rad kyrkohistoriska problem,
som belysas med andaktslitteraturen. Att utförligare redogöra för ens
några av dessa problem, kan icke här komma ifråga. Endast några
antydningar må ges om författarens resultat.
En rad andaktsböcker från denna tid innehålla mängder av
bibelcitat. Men i vad mån ansluta sig dessa citat till Gamla eller till Nya
Testamentet? Att Gamla Testamentet spelade större roll för 1600-talets
kristna i vårt land än för nutida, har många gånger påpekats.
Iakttagelsen tvingar sig på var och en som läser t. ex. en genomsnittlig
predikan från denna tid. Man har också fäst uppmärksamheten på de
många separateditionerna av delar ur Gamla Testamentet. Men
iakttagelsen har icke styrkts genom undersökning av ett större material.
D:r Lindquist har emellertid inte skytt mödan att undersöka 37
andaktsböcker för att få en bilcl av, i vilken mån Bibelns olika böcker komma till
användning. Och han finner att av 22,187 bibelcitat 12,913 äro
hämtade från Gamla Testamentet och 9,274 från Nya Testamentet.
Därmed har för en viktig del av den religiösa litteraturen frågan blivit
besvarad.
Som det kanske mest betydelsefulla resultatet av denna avhandling
framstår emellertid påvisandet av den traditionslinje, som förbinder den
medeltida mystiken med pietism och herrnhutism. Linderholm har i
sitt arbete »Sven Rosén» hävdat, att den bernhardinska mystiken i vårt
land under 1600-talet haft ganska ringa betydelse. Denna mening har
tidigare knappast blivit bestridd; i varje fall ej på grundval av mera
omfattande material. Och i vad mån det gäller 1600-talets stora
kyrkoledare, har påståendet givetvis sin riktighet: de ha icke förmedlat
mystikens tankegångar. Men går man till andaktslitteraturen, ställer sig
saken annorlunda. Här har nämligen blods- och sårmystik utövat ett
mycket starkt inflytande. Och detta gäller framför allt några av de
bönböcker, som vunnit den största spridningen. Den medeltida
passionsmystiken har sålunda kunnat övervintra inom andaktslitteraturen.
Självklart är denna omständighet av betydelse för de frågor, som röra
pietismens och herrnhutismens historia i vårt land, och forskningen
kan icke gå förbi de fakta, d:r Lindquist dragit fram. Först när det blir
klargjort, vad som är det originella och vad som tillhör traditionsmassan
i andliga rörelser, kunna de karakteriseras.
Det vore lockande att referera flera av de viktiga forskningsbidrag,
d:r Lindquist givit i sin avhandling, men läsaren bör ej berövas glädjen
att själv träffa på dem.
Givetvis ha icke ens i detta arbete alla med andaktslitteraturen
under denna period sammanhängande problem blivit lösta. Frågan
om bönböckernas spridning torde helt visst kunnat fylligare belysas med
bevarade bouppteckningsprotokoll. Den uppgift förf. (sid. 422) anför
efter Schück, att ett par av de mest kända andaktsböckerna tryckts i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
