Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Sture Kristofersson, Psalmboksförslagen av år 1765—67 och 1793 (Fil. d:r Bror Olsson) - Thure P:son Wärendh, Tegnér och teologien (Docent Ruben Josefson)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
319 GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR
bok. Det bör framhållas, att hans — någon gång kanske alltför
schematiska och konstruerade men i allmänhet träffande — analys av
de båda förslagens innehåll, helt förbigåtts. Genom denna och mängden
av primära historiska fakta kommer hans bok säkerligen att för
långliga tider framåt bilda grundvalen för studiet av denna i 1700-talets
kyrkohistoria viktiga men hittills mycket försummade fråga och på
detta studium verka befruktande. Genom sina utomordentligt korrekta
och lätthanterliga register över dessa förslags psalmboksbestånd, i vilka
man återfinner de olika psalmernas proveniens, är vägen för detta
studium rent tekniskt på ett föredömligt sätt jämnad. Det enda man
egentligen saknar är ett namnregister, men denna brist är föga kännbar, då
dispositionen är så överskådlig, att inga större svårigheter möta att
återfinna en sökt person.
Bror Olsson,
Lund.
Thure P:son Wärendh, Tegnér och teologien. Akad. avh.
Stockholm (tr. i Lund) 1931. vii -f 376 sid. Kr. 7: —.
Thure P:son Wärendh uppvisar i sin välskrivna och lärda
idéhistoriska undersökning, att den vanliga bilden av Tegnér som en tämligen
god biskop och ännu bättre skald men klen tänkare och teolog icke
håller streck. Man blir vid läsningen av Wärendhs arbete gång på gång
överraskad av den tankeenergi, Tegnér ägnar de teologiska problemen,
och den oförskräckthet, med vilken han tar ställning till de olika
riktningar, som kämpade med varandra. Wärendhs skildring av Tegnérs
förhållande till hans samtids olika teologiska skolor vidgas till en
exposé över ett betydande stycke teologihistoria. Den som följer Wärendhs
framställning kommer att dela förf:s respekt för forskningsföremålet.
»Tegnér har vuxit för mig som människa, teolog och biskop.»
Från en tämligen skeptisk inställning till teologin — »en dödskalle
stjälpt över en lilja» — kommer Tegnér småningom att med ali kraft
hävda teologins vetenskapliga legitimitet. Han lär sig att ortodoxin
är en tidsbetonad företeelse, men förkastelsedomen över ortodoxin
utvidgas ej att gälla teologin överhuvud. Det teologiska arbetet, som
han till en början tycks ägna sig åt mera av ämbetsplikt än av inre
böjelse, blir så småningom för honom en mycket väsentlig angelägenhet.
Rationalismen och den spekulativa teologin äro föremål för en ofta
ganska elak kritik. Schleiermacher och Bretschneider ägnas en relativ
sympati. Den store läromästaren framför andra är de Wette, vilkens
inflytande märks redan i Nattvardsbarnen och Reformationstalet.
Några av de intressantaste och säkraste avsnitten i Wärendhs
avhandling äro de, där Tegnérs förhållande till de Wette bestämmes. Den
tyske teologen har hjälpt Tegnér vid hans försök att hävda religionens
egenart och självständighet. Religionen är något sui generis. Dogmerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
