Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gösta Kellerman, Jakob Ulvsson och den svenska kyrkan - 4. Kyrka och stat åren 1512—1515 - 1. Striden om riksföreståndareskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IO
GÖSTA KELLERMAN
ärkebiskop Jakob tillsammans med domprost Kristofer, Knut
Eskilsson, Erik Trolle och Sten Turesson den 23 mars en skrivelse till
slottsfogden Josef Pedersson i Åbo med en allvarlig maning att ej
upplåta slottet till någon annan än de fyra herrar, åt vilka slottsloven
var anförtrodd, till dess han fått rådets brev om
riksföreståndarevalets utgång.1 Samtidigt lovade man fogden sitt stöd att förhjälpa
honom till ersättning för Sten Kristiernssons skadegörelse på hans
gård och ägodelar under höstens oroligheter.
I maj tillspetsades situationen på allvar. Sten Sture hade nu
mottagit trohetsförsäkringar riket runt (d. 4 april från
gästrikeallmogen)2 och kände sig stark nog att ta upp kampen med rådets
ledande män. En för hans anhängare högeligen misstänkt herredag
hölls av de uppsvenska herrarna på ärkebiskopens borg Arnön den
g maj. Sten Sture manades därför att infinna sig vid Eriksmässan i
Uppsala med så stor makt som möjligt.3 Sten Kristiernsson kunde
kort därefter (d. 14 maj) från Nyköping inberätta för Sten Sture, att
en skrivelse från ärkebiskopen cirkulerat i Östergötland med maning
till allmogen att »ingen swara», d. v. s. att ej avge några lydnads- och
trohetsförsäkringar.4 Det var ett rådets motdrag mot de efter dess
mening illegitima hyllningsmötena ute i landet. Även Sten
Kristiernsson uppmanade Sten Sture att infinna sig i Uppsala vid Eriksmässan
och tala med allmogen, men avrådde honom från att därvid taga vägen
över Stäket, »for thy then erkebyskop och her Erik Trolle stempla
alt ont ther oppe». Att Sten Kristiernsson nu blivit ärkebiskopens
fiende ådagalägger tillfyllest, att han under föregående höst icke
fått det stöd han väntat sig från dennes sida. Själv en våldsman
tilltrodde han nu motparten en överrumpling med våld. Hans
varning kan naturligtvis ej bevisa något om att det verkligen förefunnits
dylika planer hos Jakob Ulvsson och Erik Trolle. Men den vittnar
om den allt tätare atmosfär av misstankar och förtal, som omgav
Jakob Ulvsson under hans sista decennium.
1 Grönblad, a. a., I, s. 547.
2 BSH V, s. 498. Häri uppges, att Sten Sture redan hyllats som
riksföreståndare av »alle kiöpstadsmen ok Östergöther och Westergödzland ok mynig
Opland ok sidan Koperbergs men. Silbergsmen ok mynig Dalekare».
3 Sander Arendsson och Peder Jakobsson till herr Sten, Västerås 1512
8/5 (BSH V, s. 499).
1 BSH V, s. 500 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
