Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - August Hahr och N. J. Söderberg (†), Uppsala domkyrka under 1700-talets första hälft - I. Åren 1702—1711 - 1. Uppsala domkyrkas återställelse 1702—1711. Konsthistorisk sammanfattning. Av August Hahr - 2. Den Tessinska predikstolen. Av N. J. Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR UPPSALA DOMKYRKAS HISTORIA
IO3
emot gotikens arkitektur och i Uppsala domkyrkas restaurering
1702—1711 i handling bestyrkt sin åskådning. I stilens hemland
Frankrike gick man ej alltid så radikalt till väga. Så restaurerades
katedralen i Orléans på 16- och 1700-talen i sin ursprungliga stil och
kyrkan i Corbie på 1700-talet i flamboyantstil. Men någon allmän
uppskattning åtnjöt den ej. En dylik börjar visa sig först vid
upplysningstidevarvets slut och stiger alltmer under 1800-talets första
hälft, tack vare de romantiska och nationella strömningarna. I
Sverige var det under Tessins tid fornforskarna, som t. ex. Peringsköld,
Hadorph o. a., som även intresserade sig för våra medeltidskyrkor.
Men det var egentligen på grund av deras egenskap av
fornminnen, märken av förfädernas odling, de ansågo, att de borde
skyddas och vårdas.
2. Den Tessinska predikstolen.
Av N. J. Söderberg.
Till det kortfattade omnämnande av denna praktpjäs (fig. 3),
som läses i August Hahrs ovanstående konsthistoriska
sammanfattning, må fogas följande utförligare relation om densamma och
dess tillkomst.
Den var icke den första i sitt slag, som för Uppsala domkyrka
utformats av Burchard Prechts konstförfarna hand. Bland ali
annan inredning, som gick upp i rök vid den förhärjande branden i
maj 1702, nämnes i det efter olyckshändelsen upprättade inventariet
»nyija Predikerstohlen med himmel och figurer, Bilthuggare- och
listwärk, aldeles förfärdigat efter den afrijtning, som ibland
dom-kyrkians handlingar finnes, dock omålat, dörrar medh låås och
dubbla nycklar och tilbehör, alt nytt och behållit». Denna predikstol
hade levererats av Burchard Precht år 1678. Frågan därom hade
väckts år 1675 av domprosten Petrus Rudbeckius, som den 26 augusti
d. å. för domkyrkorådet »framwijst Conr. Widbergs avrijtning».
Professor Roosval meddelar i sin monografi om »Hovbildhuggaren
Burchardt Precht» (1905) fortsättningen av historien, som lyder
sålunda: »Domkyrkorådet ämnade först beställa predikstolen av en,
antagligen upsaliensisk, mäster Conrad Vidberg, men Precht var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
