- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtionde årgången, 1940 /
71

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - August Hahr och N. J. Söderberg (†), Uppsala domkyrka under 1700-talets första hälft - II. Åren 1712—1731. Av N. J. Söderberg - 3. Reparationen efter 1702 års brand fullföljes - 4. Om byggnadsstommen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

UR UPPSALA DOMKYRKAS HISTORIA

IO3

hade intet att undvara. Resterande frivilliga gåvor från prästerskapet
kunde endast undantagsvis givas, vilket som det skrevs, »med
gråtandes ögon betygades». Av ett annat bilagt protokoll B ang. ny
dragoneutrustning framgå samma svårigheter att prestera något;
likväl »wille närwrde pastores efter sin yttersta förmåga till
utrustningen något contribuera, 1 à 2 d., men för de frånw:de kunde intet
utlåfwas».

Under dessa förhållanden kunde icke så synnerligen mycket bli
uträttat till kyrkobyggets fullföljande under den närmaste tiden.
Omsorgen därom glömdes, men åsidosattes dock aldrig. Allt
emellanåt läser man i protokoll och andra handlingar, att saken är
föremål för vederbörandes uppmärksamhet och åtgärder, såsom i det
efterföljande här kommer att förmälas.

4. Om byggnadsstommen.

Denna kan, frånsett tornen, efter »reparationen» under åren
1701—1711 sägas ha befunnit sig i ett efter uppgjord plan i huvudsak
fullbordat skick. Domkapitlet har icke heller gjort sig nämnvärt
besvär med saken. Endast en gång vidröres den i domkapitlets
protokoll under det första av de nu ifrågavarande decennierna,
nämligen den 22 februari 1717, då sysslomannen i ett ingivet memorial
erinrar om att »det war nödigt, at en del af kyrckiohwalfwen, hwilka
äro därutaf swaga, at de stått efter branden 2:ne åhr utan tak,
blifwa i sommar ofwanpå kuporna med stark rännkalk öfwerslagna
och fästade». Kyrkorådets protokoll har något mera att meddela.
Ofta nog är det fråga om det södra tornets högsta parti och
betäckning, vanligen i sammanhang med det nya tornuret, som här nedan
med vad dit hör kommer att särskilt beröras. Följande må dock
redan här nämnas. Den 13 april 1713 resolverades i kyrkorådet, »at
öfwer timklockorna skulle giöras et litet wackert tak af bräder, och
sättias däröfwer en windflagga til allas efterrättelse om wind och
wäder: och sedan at träwercket tillika med torntaken tieras och
rödfergas, at alt så mycket bättre må conserveras, efter man icke wet,
huru snart någon widare tornbyggning kan företagas». »Til den
ändan anmodades ock, at syssloman Öjer giör anstalt om bräders,
tieras och rödfergs inkiöpande».

Den 11 nästföljande maj resolverades, »att medan den stape-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:11:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1940/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free