Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - August Hahr och N. J. Söderberg (†), Uppsala domkyrka under 1700-talets första hälft - III. Åren 1737—1750 - 8. Kortfattad allmän överblick. Av N. J. Söderberg - 9. Hårlemans tornhuvar på Uppsala domkyrka. Deras tillkomst, stilursprung och betydelse som förebilder. Av August Hahr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR UPPSALA DOMKYRKAS HISTORIA
IO3
på orgeln». När kyrkorådet nu låtit övertyga sig om Engelhardts
envishet, ordnades om anställande av annan organist och
inventering av orgeln. För detta ändamål måste kyrkorådet låta uppbryta
orgeln, då Engelhardt tagit hand om nyckeln och icke ville lämna
den ifrån sig. Orgeln sköttes sedermera av studiosus Zettervall och
efter honom av Abraham Björk, som förut med beröm förestått
organistbeställningen i Åbo och nu antogs att tills vidare sköta den
härvarande orgeln med lön från oktober månad år 1738. Efter några
år anhöll emellertid Engelhardt att ånyo bliva antagen till organist
och lovade att sköta sysslan med trohet och flit, vilket av kyrkorådet
den 11 februari 1742 beviljades. »Med förbehåll, att Engelhardt skulle
gifva skriftlig förbindelse att examinera och reparera verket så att
det hålles i gott stånd.»
I det akademiska kapellets bibliotek i Lund förvaras
kompositioner av Engelhardt för universitetsfester. Tobias Norlind yttrar i
Allmänt Musiklexikon, att musiken, trots allt som varit att anmärka
mot Engelhardt, ej stått lågt vid universitetet under hans tid. År
1764 erhöll han sitt avsked med åtnjutande av full lön. Härtill
kan blott anmärkas, att det icke är ens pliktuppfyllelse eller
positiva insatser som bruka upptas i protokoll, däremot i regel
motsatsen.
9. Hårlemans tornhuvar på Uppsala domkyrka.
Deras tillkomst, stilursprung och betydelse som förebilder.
Av August Hahr.
I.
Ingen av våra äldre svenska arkitekter har betytt så mycket för
staden Uppsala som överintendenten Carl Hårleman. Man kan tryggt
kalla den för Hårlemans stad under större delen av 1700-talet och
långt in på det följande århundradet. Han återuppbyggde det efter
den stora branden förstörda slottet, dels skapade, dels omdanade
bebyggelsen runt domkyrkan, vilken själv genom honom erhöll de
för stadssilhuetten förr i tiden så karakteristiska lanterninhuvarne.1
Av nya byggnader i denna krans märkes främst det forna akademiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
