Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - August Hahr och N. J. Söderberg (†), Uppsala domkyrka under 1700-talets första hälft - III. Åren 1737—1750 - 9. Hårlemans tornhuvar på Uppsala domkyrka. Deras tillkomst, stilursprung och betydelse som förebilder. Av August Hahr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I IO
AUGUST HAHR OCH N. J. SÖDERBERG
Fig. g. Uppsala domkyrka från nordost före Zettervalls restaurering.
gift omhänderhades vid nämnda tid, och under vilka både
ekonomiska och personliga svårigheter arbetet drog sig fram, jämfört med
vad man i våra dagar kan åstadkomma i liknande fall.
Tornen hade provisoriskt täckts med enkla trähuvar. I den södra
säges ett genom Polhems försorg förfärdigat urverk jämte timklockor
varit uppsatt. Den omtalas som en »träkur» och var väl något större
än den norra. Uret synes ha tagits ner, ty på 1720-talet överlägger
man om att sätta upp det igen, fast utan påföljd. Den antikvariskt
intresserade rådmannen C. G. Frediani berättar, att visarne voro
osynliga (på ett annat ställe att de saknades), men att timklockorna,
en »hel stundklocka» och en »fjärdedelsstundklocka» \oro »vackra,
gälljudande och kostsamma.»5 År 1725 lär man diskuterat om att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
