Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - August Hahr och N. J. Söderberg (†), Uppsala domkyrka under 1700-talets första hälft - III. Åren 1737—1750 - 9. Hårlemans tornhuvar på Uppsala domkyrka. Deras tillkomst, stilursprung och betydelse som förebilder. Av August Hahr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I IO
ii6 august hahr och n. j. söderberg
främmande för kupoler, vilket deras resp. förslag till centralkyrkor
till fullo bevisa. leke desto mindre kunde den yngre Tessin placera
ett jättehögt obelisktorn på Västerås domkyrka. Eget nog har hans
lärjunge och efterföljare efterbildat detsamma i mindre skala i ett
torn för Ängsö kyrka vid Mälaren.
Hårlemans av kung Fredrik gillade originalritning till
Uppsalatornen ha tyvärr försvunnit. Däremot finnas tvenne skisser i
behåll. Den ena (fr. Fullerö, nu i N. M.) antyder den blivande
väst-fasaden med på vardera tornmuren en sluten, tempelartad
rundbyggnad med av pilastrar omgiven rundbågig ljudöppning, som vi
få tänka oss motsvarad av tre övriga åt andra håll. Ovan densamma
upptas ytan av ett fasonerat fält. Bekröningen innefattar två
förslag. (Fig. 13.) På det ena »templet» är den mera kupolartad, på det
andra med en in- och utsvängd profil, som direkt inspirerats från det
nyssnämnda Juvaratornet i Turin. De små templen stå på plattformar,
omgivna av balustradräckor. Därunder se vi det lätt svängda
torntaket, listverk och kragstenar. På tornmurarna anges urtavlorna
med sina för Hårleman-stilen så typiska vingar, och längre ned
framträder mellan de förra en förbindande altan med balustrad.
I stora drag erinrar kompositionen onekligen om västfasaden på
Trinità i Rom, medan själva tempelformen har, som Stavenow
framhållit, någon viss likhet med mittornet å det av Jacques Gabriel
1734 byggda Hotel de Ville i Rennes. En av mästarens skisser till
tornhuv å Stockholms Storkyrka liknar för övrigt, som nämnts,
det södra krönet å nämnda Uppsala-förslag.
Den andra skissen (fig. 14) är en lavering i N. M. och närmar sig
mera den slutliga lösningen. Pilastrarna ha utbytts mot kopplade
kolonner, ställda på postament och förenade av en bjälklagsför kr
öppning. Den täckande kupolen har lyfts upp på en tambur och stödes för
övrigt av ovanför kolonnparen uppspringande voluter. Slutligen har
balustraden ersatts av en ringformig, sockelliknande barriär. I
vardera skissen verkar den rundbågiga öppningen som utskuren ur
väggen. Man kunde väntat, att under rundbågen åtminstone finna
antydningen av ett listverk, markerande en pelare eller pilaster.
Huru det hela till sist utformades — materialet var, som förut
omtalats, trä och kopparplåt — framgår av äldre avbildningar
från skilda tider. Detaljerade arkitekturritningar föreligga av J. A.
Hawerman (1852) och C. Grundström (1873), de förra i Landsarki-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
