Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hugo Norman, Rimkrönikan om Linköpings biskopar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13°
hugo norman
Det hela har försetts med ett numera mycket bristfälligt omslag av
pergament, troligen härrörande från något gammalt breviarium.
Flera årtal förekomma i handskriften, men de flesta av dem synas
ha tillkommit senare och kunna därför inte användas för datering
av denna. På sid. 85 förekommer emellertid årtalet 1582 i ett
sammanhang, som ger anledning att tro, att det nedskrivits samtidigt
med texten. Med rätt stor säkerhet skulle man alltså kunna datera
handskriften til) omkring 1580. Vissa partier kunna även ha
tillkommit tidigare.
Speciellt intresse tilldrager sig denna handskrift därför, att den
innehåller en ny, otryckt redaktion av krönikan vid sidan av den
vanliga. Med tanke på vad ovan sagts om krönikans osäkra
proveniens, är det inte alldeles omöjligt att tänka sig att vi här hade en
ursprunglig text, som sedan av en eller annan anledning förvanskats
av den ovannämnde Jonas Petri Klint eller någon annan.
Uppteckningen i fråga förekommer på två papperslappar, som
inhäftats i handskriften. Av rubriken framgår, att krönikan på
något sätt »rättats». Det vore kanske tänkbart, att vederbörande
funnit, att den andra texten i D 27 var en överarbetning, och velat
ändra densamma i enlighet med urtexten.1
Själva uppteckningen kan dateras till omkring år 1600. Även
här har krönikan nämligen fortsatts. Den siste biskop, som omtalas,
är Petrus Bengtsson. Nedtecknandet har skett under hans livstid.
Slutraden lyder nämligen: »Item nu er Petrus Benedicti.» Då nu
denne var biskop från år 1589 till 1606, är ju dateringen klar.
Den omständigheten, att den interfolierade texten — jag kallar
den i fortsättningen B — nedskrivits senare än den vanligen
traderade texten (A), hindrar i och för sig naturligtvis inte, att den kan
gå tillbaka på en äldre förlaga. Vi förutsätta då, att båda äro
avskrifter. Att A är en sådan, framgår tydligt.2 Det gäller att utröna,
hur det förhåller sig med B.
En hastig jämförelse visar, såsom är att vänta, att de största
skiljaktigheterna uppträda i krönikans första del. Den äldre tiden
ger ju alltid mera spelrum åt olika meningar. A-texten har åtta
biskopar före Henrik, som tillträdde ämbetet vid mitten av 1200-
1 Ahnlund, Rabenius, sid. 147, not 3.
2 På ett ställe visar en rasur, att avskrivaren råkat hoppa över en av
biskoparna i raden och måst börja om.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
